Skåne och Sydsverige halkar efter i konkurrensen med övriga landet. En ny forskningsrapport pekar på nationella initiativ som krävs för att vända trenden. Det här vill bland andra Sydsvenska Handelskammaren se.
Sydsverige tappar i konkurrenskraft. Det är utgångspunkt för en ny forskningsantologi som stiftelsen Entreprenörskapsforum i Örebro står bakom.
En av redaktörerna för antologin ”Sydsvensk konkurrenskraft” är Sydsvenska Handelskammarens chefsekonom Johan Eklund, som också är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Jönköping och industriell ekonomi vid Blekinge Tekniska Högskola.
Förenklat handlar det om att BNP per capita utvecklats sämre i södra Sverige än i andra delar av landet. Detta trots en ”ganska stark” BNP-tillväxt.
– Delar av näringslivet går jättebra. Samtidigt står väldigt många helt utanför arbetsmarknaden och då drar de ner per capita-inkomsterna. En relativt hög andel människor arbetar inte eller arbetar för lite eller har alldeles för låga inkomster när de arbetar. Det är det som ger den här effekten, säger Johan Eklund.
Inom Sydsverige, här definierat som Skåne, Halland, Kronoberg, Småland samt Blekinge, finns dock stora skillnader. De nya arbetstillfällena skapas framförallt i tre delområden: Malmö-Lund, längs E6 och i en triangel mellan residensstäderna Växjö, Kalmar och Karlskrona.
Den övergripande bilden av att västra Skåne klarar sig bättre än övriga Sydsverige vill Johan Eklund nyansera något.
– En plats som sticker ut med arbetslöshet, låg självförsörjningsgrad och låg delaktighet i arbetsmarknaden är Malmö, det är ju så uttalat att Malmö sticker ut i ett nationellt sammanhang.
För att vända den sydsvenska trenden vill Handelskammaren konkret se förändringar i en nationell policy inom fyra områden:
Investeringar i forskning
Antologin visar uppseendeväckande att det investeras mindre i forskning och utveckling i södra Sverige än i Västra Götaland och Stockholm. Räknat per invånare ligger Skåne även efter ett antal andra regioner i landet.
– Vi har stora forskningsintensiva och framgångsrika bolag som investerar mycket i forskning och utveckling. Vi har ESS och MaxIV. Men trots det investeras det lite mindre i södra Sverige. Vi skulle gärna se mer forskningsmedel, det är en långsiktig faktor för regional utveckling.
Transportinfrastruktur
– Det är inte raketforskning att konstatera att om vi vill ha en region med en välfungerande arbetsmarknad så vill vi korta tidsavstånden.
I antologin argumenteras till exempel för investeringar i järnvägen mellan Lund och Hässleholm, en ökad kapacitet på E6, fortsatt utbyggnad av E22 och satsningar på knyta ihop de tre residensstäderna.
Elförsörjning
Sydsvenska Handelskammaren vill se förbättringar av elförsörjningen. Beräkningar som bland annat bygger på elprisprognoser visar att de två södra elprisområdena tillsammans riskerar att förlora 160 000 arbetstillfällen fram till 2030, de flesta av dem i elprisområde 3.
– Det är beräkningar som är behäftade med stor osäkerhet givet hur stökig och volatil elmarknaden är. Man ska inte övertolka dem, de ska ses som indikativa snarare än exakta. Men det säger ändå någonting om magnituden av det här problemet. Elen är väl det som är mest akut, skulle jag säga.
Utbildningssystemet
Johan Eklund menar att utbildningssystemen inte är tillräckligt efterfrågedrivna ur ett arbetsmarknadsperspektiv.
– Merparten av de faktorer som påverkar regionala förutsättningar är nationellt bestämda. Ett sådant exempel är ju utbildningssystemet. Vi är av uppfattningen att högre utbildning inte dockar an mot arbetsmarknadens behov på det sätt som vore önskvärt. Och det är någonting som gör att vi aldrig riktigt får igång yrkesutbildningssystemen i Sverige.
Ola Nilsson
