Den avblåsta affären där Roger Akelius skulle köpa 25 procent av Academedia är en av de mest bisarra händelser som blivit mediastoff i svenskt näringsliv sedan millennieskiftet. Men det finns en enkel förklaring till att det blev så galet.
Krönika av Gunnar Wrede
Ingen kan ha undgått nyheterna som kom i förra veckan att fastighetsmiljardären Roger Akelius avtalade med Mellby Gård om att köpa Malmöbolagets hela innehav i den börsnoterade skolkonceren Academedia. Du vet säkert också att affären blåstes av sedan Roger Akelius lyckats sänka aktien genom att säga att han inte gillar utdelningar i offentligfinansierade skolföretag och tänkte stoppa dem.
Många blev riktigt arga, främst friskolekramare och övriga aktieägare. Andra tyckte att det var uppfriskande att en person som på ytan står på storkapitalets sida säger att man inte ska ”squeeza ut vinster”. För oss som inte är direkt berörda var det hur som helst utomordentligt underhållande.
Frågan är dock om Roger Akelius gjorde ett bestående intryck på debatten om privatägda, offentligfinansierade och vinstutdelande skolor? Min tro är nej.
Den enkla orsaken till att det blev som det blev är att Roger Akelius aldrig har verkat i den börsnoterade miljön. Han har hållit på med kapitalförsäkringar på Cypern, varit skattekonsult åt svenskar och gjort väldigt stora fastighetsaffärer. Men aldrig på börsen.
Han må vara ärlig med sina mustiga uttalanden om att hans förvärv av aktierna i Academedia var en ”donation”, att svensk pedagogik sett likadan ut i 4.000 år och att han tänkte stoppa utdelningarna från Academedia. Men att säga det högt när han borde veta att utdelningar är en fråga för majoritetsbeslut på en bolagsstämma är bara urbota dumt och vittnar om att han aldrig verkat på börsen.
Man kan tycka vad man vill om det, men ett börsbolags uppgift är att skapa värde för aktieägarna. Punkt. Om inte Academedia kan göra det har det inte på börsen att göra. Ändå hade Roger Akelius inte för avsikt att köpa ut hela bolaget. Mellby Gård med vd Johan Andersson tog sitt ansvar och rullade tillbaka affären.
Nu när dammet lägger sig och affären inte blir av tror jag hela händelsen kommer att avfärdas som en kuriositet. Om Roger Akelius verkligen vill förändra skolsystemet gjorde han tyvärr bort sig.
Om han däremot sagt att han tror på systemet med vinstutdelningar i skolföretag och fullföljt affären, med stigande aktiekurs som följd, hade han haft en helt annan plattform att jobba inifrån med dold agenda. Som det nu blev kommer Roger Akelius vid nya eventuella framtida aktioner inom skolan att bli sedd som en yvig Bert Karlsson.
Debatten om skolsystemet har sovit ett tag, den vakande yrvaket av Roger Akelius agerande, men kommer sannolikt somna om för en tid framåt. Nu är det Nato, upprustning, migration och kriminalitet som är aktuellt i politiken.
