Årsskiftet medförde en kraftigare höjning av kontorshyrorna än på många år. Trots det är efterfrågan på kontorslokaler fortsatt stark, även om vissa företag blivit mer avvaktande.
I den absoluta merparten av alla kontorshyresavtal kopplas hyran till konsumentprisindex (KPI). Därför var det nog många företagare som satte kaffet i vrångstrupen när hyresavierna kom vid årsskiftet. Hyrorna höjdes rejält vid när KPI landade över 10 procent. Höjningen är en Svarte Petter som landar i knät hos de företag som hyr lokaler och som de i sin tur får försöka skicka vidare till sina kunder. Men några effekter, så som att företag lämnar eller minskar kontorsytorna, har inte märkts av, i alla fall inte än.
Rapidus tar med jämna mellanrum tempen på konjunkturen i vår region. Den här gången har vi talat med fastighetsaktörerna.
– Det här innebär inte en ny marknadsnivå. Vi upplever fortfarande en god marknad, säger Trianons vd Olof Andersson. Att det skulle komma en kraftigare höjning nu var inte en överraskning, menar han, eftersom fastighetsbolagen bara kompenserar sig för den allmänna inflationsnivån.
Peter Bergquist, vice vd och leasing-ansvarig hos fastighetsrådgivaren Croisette, är inne på samma spår.
– Det är för tidigt att se effekterna, vi har inte sett att intresset för att titta på nya lokaler påverkats.
Han säger att förhandlingar tar lite längre tid när kostnader för ombyggnader blir svårare att överblicka på grund av det osäkra omvärldsläget.
Från fastighetsägarhåll har Kasia Ljungberg, kommersiell fastighetschef på Stena Fastigheter i Malmö och Lund, en liknande uppfattning.
– Vi har inte märkt så mycket mer än att företag blir lite avvaktande med stora beslut. Det rullar på, men lite långsammare.
Wihlborgs vd Ulrika Hallengren säger att man tidigt hade en dialog med hyresgästerna och att höjningen överlag inte är en avgörande faktor.
– Vi har sett minskade vakanser, och de fortsätter minska. Ska man se någon trend handlar det mer om att man ställer högre krav, både på läge och innehåll, säger hon.
Eons 20-procentiga höjning av fjärrvärmeavgiften i Malmöområdet har fått många fastighetsägare att gå i taket, och resulterat i omkring 200 ärenden hos Energimyndighetens fjärrvärmenämnd. Samtidigt har elpriserna slagit nya rekord.
På kostnadssidan ligger fastighetsbolagens fokus föga överraskande på energioptimering, men vid sidan av det även på hållbarhetsfrågor kopplade till byggprojekt, både för ekonomins och miljöns skull.
– Vi lär oss att hushålla bättre och återbruka mer. Det är en omställning vi ändå behöver göra,
menar Ulrika Hallengren.
Peter Bergquist på Croisette tror att de höga energipriserna kan ge nybyggda fastigheter, som ofta är miljöcertifierade, en fördel framöver.
– Det har inte bara med kostnader utan även med varumärke att göra. De nybyggda fastigheterna har fått ytterligare en USP, i och med att de borde vara energisnålare.
Ola Nilsson
