Kort sagt: Nya storaffärer inom digital hälsovård visar att vi i Sverige och Danmark har en styrkeposition när IT och life science smälter samman. Men politikerna och utbildningssystemen verkar missa att vi har en rejäl tillväxtbransch i digital life science.
Av Keld Broksø, Rapidus Köpenhamnsredaktör
Den erfarne och stenrike danske life science-bossen Lars Marcher har haft fullt upp sedan han fick sparken från Ambu i maj 2019, efter tio år som toppchef i det danska medtech-bolaget som i åratal var aktieägarnas älskling. Nu har Lars Marcher precis utlovat en ny miljoninvestering i digital hälsa. All utveckling och tillväxt de kommande åren kommer nämligen från den sektorn, anser han.
Med en tvåsiffrig miljoninvestering i det digitala hälsoföretaget Dawn Health har Lars Marcher nu investerat i fyra e-hälsoföretag. Kanske borde Ambus styrelse ha lyssnat mer på Marcher och hållit fast i honom. När han fick sparken halverades aktiekursen till under 100 danska kronor. Först i april i fjol visade aktien kortsiktigt en rejäl styrka på marknaden med en toppnotering på 350 kronor, men har sedan dess handlats runt 145 kronor. Det är lägre än under Lars Marchers sista månader i Ambu.
En sak som tyder på att Lars Marcher har helt rätt i sin syn på e-hälsa som framtidens tillväxtbransch – inte minst här i Medicon Valley – är att pandemin skapat en extrem efterfrågan på digitala hälsotjänster, som med nya innovativa lösningar förändrar den gamla life science-världen för alltid.
Ta bara företaget Copenhagen Medical. På ett år fram till sommaren 2021 klarade företaget av att utbilda 8.500 provtagare och varje dag göra 150.000 snabbtest som gav digitala besked till de testade – och samtidigt utbilda hela det danska offentliga hälsosystemet. I samband med den senaste Omikron-vågen har hela det digitala systemet rullats ut en gång till med hjälp av en helt privat affärsmodell.
Det intressanta är att pandemin skapar både digitala utmaningar och lösningar, som nu kan användas inom andra delar av vården. Alla IT-tillämpningar finns på banan, från big data till AI. Det förbättrar våra möjligheter att agera i tid med flera uppenbara affärsmöjligheter.
Många företag vet mycket väl om det och förstärker nu sin digitala kompetens i ledningen. Bland annat har den tidigare chefen för Riche Diabetes Care i Danmark, Tim Juergens, precis blivit vd för det digitala diabetesföretaget Danske Hedia som utvecklar app-lösningar till diabetespatienter. Danmarks största företag, AP Møller Holding, har också sett e-hälsoljuset. Strax före jul köpte bolaget ut Apex Partners som ägare till Unilabs, en schweizisk laboratoriekoncern, för runt 32 miljarder danska kronor (enligt Bloomberg). Unilabs har över 120 laboratorier och 44 röntgenenheter i Europa, däribland i Danmark och Sverige. Och Unilabs är en av de absoluta digitala föregångarna.
Bland startupföretagen inom e-hälsa har danska Cerebriu fått ett genombrott. Deras program hjälper röntgenläkare att analysera bilder från magnetröntgen av hjärnan. I december fick företaget sitt första kommersiella avtal sedan starten 2019. Nu ska en ny amerikansk chef för verksamheten, Peter Savas, bidra till att göra företaget framgångsrikt även i USA under 2022.
Den stora frågan nu är om vår region förmår att samla upp framgången inom e-hälsa och förstärka branschen ytterligare. Möjligheterna finns där men det kräver ett nytt fokus, inte minst för utbildningarna. Det finns till exempel utbildningar inom hälsa och informatik, men de siktar på korsningen mellan offentlig patientbehandling och lösningar som telemedicin och elektroniska patientjournaler. Det behövs mycket mer fokus på IT som direkt integreras i medicin och kirurgi. Medicon Valley Alliance höll för ett år sedan i februari ett seminarium om den digitala transformationen inom medicinteknikindustrin, men det finns skäl att ägna det ännu mer uppmärksamhet även politiskt, så att forskningsmedlen också börjar se möjligheterna med Öresundsregionens e-hälsa.
