Kort sagt: Ekonomin befinner sig i fritt fall. Arbetslösheten är på väg mot sällan sedda nivåer. Ändå stiger börsen. Det är helt logiskt, eftersom efterfrågan på företagens varor och tjänster förr eller senare kommer tillbaka. En flodvåg av nya pengar strömmar dessutom till aktiemarknaden som i högre grad än tidigare framstår som det enda alternativet för alla som jagar avkastning.
Av Anders Haskel, Rapidus börskrönikör
Den klassiska modellen för aktievärdering säger att värdet på en aktie består av nuvärdet av alla framtida utdelningar. Och utdelningarna är en funktion av vinster och kassaflöden som till stor del ligger en bit fram i tiden. Därför spelar det inte särskilt stor roll för den långsiktiga värderingen att företagen just nu står mer eller mindre utan kunder. Men det förutsätter naturligtvis att företagen överlever och inte tvingas till alltför stora nyemissioner längs vägen.
Just nu ser marknaden ekonomier som successivt håller på att öppnas upp. Det betyder att efterfrågan ute i företagen efterhand också kommer att återvända. Efter de omfattande kurer för att sänka kostnader som alla företag mer eller mindre går igenom just nu stärks dessutom förutsättningarna för att vinsterna relativt snabbt kan vara tillbaka på nivån före krisen.
Stoppar vi sedan in dessa vinster i en formel med räntor som sannolikt kommer att ligga kvar på extremlåga nivåer längre än vad många vågat tro, så kommer det ut värden som gör dagens börskurser fullt möjliga att motivera.
Väger vi dessutom in alla statliga räddningspaket och centralbanksåtgärder, som gör att marknaden översvämmas av likviditet, är det inte konstigt att börskurserna stiger. Mantrat ”det finns inget alternativ” har blivit än tydligare för alla som söker avkastning på sitt kapital.
Sedan har vi den psykologiska biten. I mitten av mars kastades börsen ner i ett avgrundsdjupt mörker samtidigt som det var helt omöjligt att se omfattningen av pandemin. I takt med att smittkurvorna började vända nedåt i de värst drabbade länderna, kombinerat med en växande samlad kunskap om hur vi ska hantera smittspridningen, har optimismen återvänt till börserna. Psykologin verkar nu åt andra hållet. Nu är det rädsla för att missa uppgången som gripit tag i många placerare.
Sedan är det ju så att börsens index bara ger en begränsad bild av verkligheten. Enskilda företag och branscher kan befinna sig i en dramatiskt annorlunda värld. Något som vi dagligen ser gott om exempel på.
Även företag vars produkter fortfarande efterfrågas och som normalt är på en relativt konjunkturokänslig marknad tvingas till åtgärder för att få verksamheten att fungera. AAK, verksamt inom livsmedelsfetter, beskriver i sin kvartalsrapport hur företaget drabbas av störningar till följd av olika nedstängningsåtgårder. Beijer Ref som säljer kylprodukter, med den måttligt krisdrabbade dagligvaruhandeln som stor kund, tappar oundvikligt försäljning när marknader som representerar 70 procent av koncernens omsättning varit stängda.
Ett mer konjunkturkänsligt företag som gummitillverkaren Trelleborg påpekar i sin delårsrapport att beredskapsplaner är framtagna och aktiverade för att hantera olika scenarier. Samtidigt nämner Trelleborg att bolaget har en god finansiell bas och beskriver att det finns ett stort utrymme kvar innan bolagets skulder når en kritisk gräns.
Alfa Laval har dragit igång ett program för att sänka de fasta kostnaderna med en miljard kronor över en tolvmånadersperiod. Dessutom pekar bolaget på att de har globala och lokala kristeam på plats för att snabbt kunna ge respons på förändringar i situationen för att trygga anställdas hälsa och säkerhet.
Gemensamt för nästan alla företag är att de inte kan eller vill ge någon mer exakt bedömning av affärsläget än att efterfrågan väntas falla mer eller mindre kraftigt under det kvartal som vi nu är inne i.
Att som aktieplacerare basera sina affärer på prognoser för den närmsta tiden är helt meningslöst. Den bästa gissningen är i stället att de största börsföretagen, oftast finansiellt stabila och inte sällan marknadsledande inom sina respektive områden, kommer att leverera ungefär de kassaflöden och den lönsamhet som de gjort historiskt när krisen väl är över. Lägg på en viss säkerhetsmarginal till detta antagande och beakta som sagt att räntan kommer att vara låg under lång tid framöver. Då landar vi i att dagens börskurser trots allt kan ses som rimliga. I alla fall med den ögonblicksbild som vi ser just nu.
