Kort sagt: Danmarks nya regering vill minska CO2-utsläppen med 70 procent till 2030. Det är goda nyheter för näringslivet i Öresundsregionen. Det går bra nu, särskilt efter denna vecka då Nordens statsminstrar satt en ny klimatdagordning på Island. Och Salling Group begränsar plasten.
Av Keld Broksø, Rapidus korrespondent i Köpenhamn
Det är spännande i Danmark nu. Försommarens valkampanj om framför allt klimatet ska omvandlas till verklighet. Danmarks nya socialdemokratiska regering ska med stöd av partierna på vänsterkanten öka utgifterna för välfärd och tidiga pensioner. Det kan näringslivet ha många inställningar till. Men en faktor för näringslivet är också den mest ambitiösa klimatpolitiken någonsin. Danmarks nya klimatmål går mycket längre än klimatavtalet från Paris 2015, då världens ledare (numera minus USA) bestämde att helst hålla temperaturökningarna under 1,5 grader.
Den nya danska klimatpolitiken kommer att innebära regler och krav för företag. Säkert också nya skatter på fossila bränslen och förbud mot bensin- och dieselbilar till 2030. Men även nya investeringar i vindkraft, solkraft, isolering och forskning om klimatåtgärder. Näringslivet kommer att märka av det: 2030 ska Danmark få 50 procent av sin energi från förnybara källor och 2050 vara oberoende av fossila bränslen. Tomma ord?
Nej, för just näringslivet stöder den nya klimatpolitiken. Tajmingen är pefekt. Många företag i Köpenhamn visar att regeringen halkat efter näringslivet, till exempel den globala öltillverkaren Carlsberg. Deras kampanj ”Together towards zero” är ett par år gammal och utlovar noll koldioxidutsläpp till 2030. Före 2022 ska ölet bryggas med 100 procent förnybar el.
Denna vecka meddelande också Danmarks största dagligvarukoncern, Salling Group (Føtex, Bilka, Netto), att förpackningarna ska vara 100 procent återvinningsbara 2023 – och att plasten som används vid transporter ska vara återvinningsbar före 2020. Det går fort nu.
Det var därmed med en viss uppbackning som Danmarks nya statsminister Mette Frederiksen träffade de andra nordiska statsministrarna på Island i veckan och fick Norden att gå i bräschen som världens mest hållbara region. Norden är nämligen långt förbi EU:s mål om 27 procent förnybar energi till 2030.
Vad betyder det för Öresundsregionen? Jo, Nordens klimatambitioner ger fördelar. De innebär grön export och gröna arbetsplatser. Men våra exempel är bara värda att följa om omställningen är kostnadseffektiv och gynnar tillväxt och konkurrenskraft. Den ska skapa jobb – inte kosta jobb. Därför borde även produkters livscykel ingå i företagens beslut. Volvo är ett gott exempel: Avfallskoncernen Stena Recycling, med avdelningar i Danmark och Sverige, har hjälp Volvo att nå 95 procents återvinning av bilar.
Många andra koncerner och företag har också skruvat upp kraven på hållbarhet, även hos sina leverantörer. Näringslivet är nu drivkraften bakom klimatomställningen. Den nya danska klimatpolitken stöder bara näringslivet. Därför borde vi göra det danska målet om 70 procents minskning av koldioxidutsläpp till 2030 till ett gemensamt nordiskt mål. Just nu är det svårt att jämföra de olika nordiska målen med varandra. Den svenska regeringen ska före 2020 sänka utsläppen av koldioxid med 40 procent, jämfört med 1990. Det krävs vetenskap för att väga de svenska och danska målen mot varandra.
Därför måste klimatmålen matcha varandra. Även för att vi kan göra mer över Öresund, som att samarbeta om offentlig klimatvänlig trafik och att ställa gemensamma krav på energi och privat trafik. Det skulle också göra denna region till en mer slagkraftig klimatplattform inom FN och EU.
Före nyår ska hur som helst EU:s medlemsländer enas om CO2-neutralitet till 2050 – enligt den nya finska ledningen för EU-rådet. Med Öresundsregionens ögon är inte de nya danska klimatmålen något problem – de öppnar massor av nya dörrar för näringslivet.
