måndag 30 juni 2025

inloggad som

ANNONS Innehåll från EKN

Bakterievänlig kost är framtidens medicin mot det mesta

Kort sagt: Diabetes, alzheimers och lungsjukdom – det är bara några exempel på områden där våra tarmbakterier spelar in. Bakterietillskott och kost skräddarsydd för tarmfloran kan bli framtidens väg till hälsa. Det skapar möjligheter inom både gamla och nya affärsområden.

Av Lisa Kirsebom, gästskribent

Bakterierna i vår tarm, den så kallade tarmfloran, har stor betydelse för hälsan. De påverkar inte bara tarmen, utan alltifrån lungor till hjärna. I veckan publicerade Nature Communications resultat från Köpenhamns universitet, där forskare för första gången visat att glutenfattig kost har effekt på friska människor, något som många trott men ingen bevisat. Deras tarmflora förändrades på ett sätt som kan förklara att de kände sig mindre uppblåsta, och gick ner en smula i vikt.

En annan färsk studie från Köpenhamn visar att människor som opererat bort delar av tjocktarmen löper större risk för att få diabetes, troligen för att tarmbakterier hjälper till att reglera blodsockret. Forskare i Lund har visat att tarmfloran påverkar risken för alzheimers sjukdom, och för att utveckla svåra lungproblem efter en blodtransfusion. Studierna i Lund gjordes på möss, men det finns goda skäl att tro att samma samband gäller hos människor.

Bakterierna i tarmen äter samma kost som vi, bryter ner den och ger ifrån sig små delar som vi kan ta upp genom tarmväggen. Dessutom producerar de själva en mängd ämnen som vi tar upp och påverkas av, bland annat vitaminer och fettsyror. Tarmfloran är individuell, delvis på grund av genetik – våra gener påverkar alltså vilka bakterier som har lättast att etablera sig. Men kosten spelar också stor roll. Ju mer vi vet om vilka bakterier som styr kroppen, desto mer kan vi styra själva med bakterietillskott, probiotika, och med kost som boostar rätt bakterier, prebiotika.

Bland de danska storspelarna på probiotika-området finns bioteknikföretagen Novozymes och Chr. Hansen, i Skåne Probi och BioGaia. Danmark vimlar av småaktörer som vill utveckla fermenterade grönsaker och bakterie-pimpade mjölkprodukter, och i Skåne finns bland andra uppstickarna ImmuneBiotech, med ett bibliotek av hälsovänliga bakterier och nya screeningtekniker, Nordic Rebalance med en bakteriefylld havredryck, och GutFeeling Labs och Carbiotix och som kartlägger tarmfloran – som grund för såväl kostråd som produktutveckling.

Det finns all anledning att tro att antalet bolag som vill komplettera eller stärka tarmens bakterier växer de närmaste åren. Vi kan få se:

… förfinad probiotika. Dagens produkter påverkar oftast lokalt, ger en friskare tarm med hjälp av till exempel lactobaciller. Morgondagens probiotika lär innehålla helt andra bakterietyper. Med större effekt för balansen i tarmen, och med påverkan långt där bortom; på ämnesomsättningen, eller till och med hjärnans funktioner.

… prebiotika. Specialprodukter som i praktiken är vanliga livsmedel, men tillspetsade för önskad effekt. Lättare att producera än probiotika, men mer konkurrensutsatta. Köper vi en tub eller kapsel om vi kan uppnå samma sak med grövre bröd och ett par äpplen om dagen?

… tarmhälsa som tjänst. Företag som screenar din tarmflora och ger råd om kostomläggningar eller produkter. Det har redan dykt upp, men ännu är det vetenskapliga underlaget ganska svagt. (Lite som med de tidigaste gentesterna.) Steget från gissningar till äkta kunskap behöver dock inte ta så många år.

Det är ingen enkel sak att få tillstånd att påstå att ett livsmedel gör nytta för hälsan. Den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa måste granska vetenskapen bakom varje nytt hälsopåstående, och EU-kommissionen ska godkänna det. Inte ens traditionell probiotika får man prata om hur som helst. Det är ingen slump att fruktdrycken ProViva registrerat varumärket ”Magens lille vän”. Det är ungefär så hälsospecifika de får bli.

Den som vill slå sig in på pre- och probiotikaområdet behöver alltså både tålamod och ekonomiska muskler. Först krävs grundlig vetenskap, sedan en produkt så effektiv att vården rekommenderar den, eller så attraktiv att konsumenten väljer den istället för… ja, istället för nyttigare mat, helt enkelt. Men för den som lyckas få till den kombinationen kan matsmältningssystemet snart förvandlas till en riktigt lönsam marknad.

Kort sagt: Diabetes, alzheimers och lungsjukdom – det är bara några exempel på områden där våra tarmbakterier spelar in. Bakterietillskott […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad


  • Skånska börsvinnare första halvåret

    De skånska börsbolagen har gått rejält bättre än rikssnittet hittills i år. Men det finns en förklaring som är ganska nedslående. Rapidus har listan på bäst och sämst under första halvåret.

  • Oncorena får in 130 Mkr

    Cancerforskningsbolaget Oncorena i Lund får in 133 Mkr i en nyemission där pengarna i huvudsak kommer från ägarna Helth Cap, Linc och FSG. Kapitalet ska finansiera en fas 1-studie som pågått i tre år.

  • Hänt i vecka 26

    Ledningen hoppar av i Enzymatica och Peab medverkar till att sänka Sveriges koldioxidutsläpp med 7 procent. Det är några av nyheterna från förra veckan.


  • Oncorena får in 130 Mkr

    Cancerforskningsbolaget Oncorena i Lund får in 133 Mkr i en nyemission där pengarna i huvudsak kommer från ägarna Helth Cap, Linc och FSG. Kapitalet ska finansiera en fas 1-studie som pågått i tre år.

  • Cantargias antikropp i amerikanskt snabbspår

    Cantargias läkemedelskandidat nadunolimab har fått Fast Track-status i USA. Det fick aktien att ta ett litet glädjeskutt.

  • Miljonregn över cancerbolaget

    Medtech-bolaget Reccan ingår i ett konsortium som fått motsvarande 153 miljoner kronor av EU för att genomföra ett stort projekt inom pankreascancer. – Det här betyder mer än bara pengarna, säger vd Anna Brodén.

  • Camurus miljardavtal öppnar för mer

    Camurus i Lund, med vd Fredrik Tiberg, aktierusar efter att ha ingått avtal med den amerikanska jätten Eli Lilly. I potten ligger 8 miljarder kronor i ersättningar, och det kan bli ännu mer. – Det här öppnar för liknande avtal inom andra områden.

  • Synact Pharma tar in nya pengar – igen

    Synact Pharma stärker finanserna genom en riktad nyemission och ett lånelöfte från den amerikanska storägaren. Det är den tredje större nyemissionen som lundabolaget genomför på två år.

  • Euris likviderat: ”Aktieägarna hade förtjänat bättre”

    Han slog svenskt rekord i nyemissioner och fortsatte in i det sista att ta in nya pengar. Men i december förra året lämnade Dario Kriz plötsligt sitt bolag Euris åt sitt öde. Nu är det likviderat.

  • Emissionsfiasko – Nanoecho tvingas tvärnita

    Nästan ingen gick med i Lundabolaget Nanoechos emissionsrunda. Nu pausar bolaget sina kliniska studier och aktien dyker till nya bottennivåer. – Vi ångrar inte att vi gick till börsen i fjol, säger vd Linda Persson.

  • Stark rapport – men aktien faller

    Skånska läkemedelsjätten Camurus ser ut att göra allt rätt och levererar en rapport över förväntningarna. Under årets första kvartal tredubblar Lundabolaget rörelseresultatet och såväl intäkter som vinst ökar. Trots det faller aktien på börsen. – Det beror nog på Brixadi-utvecklingen, säger vd Fredrik Tiberg.

  • Medvasc stänger runda – öppnar en ny

    Medicinteknikbolaget Medvasc stängde nyligen en finansieringsrunda i förtid, bara för att genast öppna en ny. Vd Cathrin Johansson förklarar varför, och hur mycket mer som behövs.

  • En finanschef ut och en in

    I sommar lämnar Magnus Blixt rollen som finanschef på Skånes bioteknikstjärna Cellavision. Arbetet med att hitta hans efterträdare är redan igång. Och på Skånes största läkemedelsbolag, Camurus i Lund, kliver en ny finanschef in.