Kort sagt: Att Sverige inför en ny skatt på flygresor är inte lika gynnsamt som man kan tro för Kastrup. Istället är det flygplatsens nya ägarstruktur som ser ut att ge en rejäl knuff framåt i kampen om att locka 40 miljoner årliga passagerare till regionens viktigaste transportnav.
Av Erik Olausson, chefredaktör
Det som är bra för Kastrup är bra för Skåne. Ungefär så kan man sammanfatta lokalpolitikernas argument när Malmö stad och Region Skåne efter mycket om och men sköt till ett miljonbelopp till projektet Copenhagen Connected 2010. Med i huvudsak offentliga medel skulle det fyråriga projektet locka fler flyglinjer till den danska flygplatsen, något som stack i ögonen på en del. Som ett förspel till de senaste årens konflikt om Greater Copenhagen-samarbetet ifrågasatte många varför svenska skattekronor skulle gå till marknadsföringen av en dansk flygplats, tillika delvis privatägd.
Det bråket känns avlägset nu. Från bottennoteringen på knappt 20 miljoner passagerare i finanskrisens 2009 har antalet resenärer som passerar igenom Kastrup exploderat, med ständigt nya rekordsiffror som inte ens de omdiskuterade gränskontrollerna lyckats hejda. Under 2016 var ökningen nio procent till nära 30 miljoner passagerare.
Men det är bara början, om Kastrups ledning får som den vill. Steg för steg ska flygplatsen byggas ut, bland annat med en ny flygel, för att kunna hantera 40 miljoner passagerare. 2016 satsade ledningen 1,1 miljarder danska kronor på detta, i år ser det ut att bli 1,3 miljarder.
I det sammanhanget kan det framstå som en skänk från ovan att svenska regeringen precis lagt ett förslag att införa en extraskatt på alla flygresor som börjar i Sverige. Från 1 april kommer det kosta mellan 60 och 400 kronor extra, beroende på slutdestination, att sjunka ner i flygstolen. Översatt till förhållandena i Öresundsregionen betyder det att Sturup och Ängelholms flygplats förlorar i konkurrenskraft gentemot Kastrup, vilket alltså kan locka ännu fler skåningar att börja utlandssemestern med en Gammeldansk.
Men det är långt ifrån självklart att höjda svenska flygskatter gynnar Kastrup totalt sett. En femtedel av passagerarna är transferresenärer, inte minst svenskar som mellanlandar i Köpenhamn på väg ut i världen. Att Norge införde en liknande flygskatt 2016 har till exempel fått tydliga konsekvenser för Kastrup. Antalet europeiska resenärer ökade med totalt nio procent i fjol, men från Norge var ökningen obefintlig.
I gengäld ser Kastrup ut att få draghjälp av en ny ägarstruktur. Australiensiska Macquarie, som ägt majoriteten tillsammans med kanadensiska pensionsbolaget Ontario Teachers’ Pension Plan, har enligt kritikerna dränerat flygplatsen på resurser genom stora utdelningar.
Danmarks flygvurmande näringsminister Brian Mikkelsen (Konservative) hör därför till dem som gnuggat händerna över att danska pensionsförvaltaren ATP nu förvärvat Macquaries 28-procentiga andel i Kastrup. Danska staten äger fortfarande 39 procent och i medieintervjuer har Brian Mikkelsen redan aviserat planer på att sänka utdelningarna och istället återinvestera pengarna i flygplatsen, bland annat genom sänkta avgifter för flygbolagen. I dag ligger avgiften i genomsnitt på 183 danska kronor per passagerare, vilket kan jämföras med motsvarande 119 danska kronor på Arlanda och 102 danska kronor på Gardemoen utanför Oslo, enligt en genomgång av affärstidningen Børsen.
Det är små skillnader i kronor räknat, men de kan göra mycket på marginalen när utländska bolag väljer vilken nordisk flygplats de ska öppna en linje till. Eller när svenskar som bor i till exempel Småland, Östergötland och Halland shoppar runt efter billiga utlandsbiljetter från Arlanda, Landvetter eller Kastrup. I dag lyckas Sturup dessutom locka en hel del danskar som flyger till Östeuropa billigt med Wizzair.
Trots klimatförändringarna flyger vi allt mer. Den nya svenska skatten – som baxats igenom av Miljöpartiet – syftar både till att flyget ska betala mer av sina miljökostnader och att färre ska flyga.
Här öppnar sig en avgrund mot danska regeringens planer för Kastrup och i viss mån även mot Skånes intressen. Är det något argument som återkommit gång efter annan då storföretag de senaste åren flyttat huvudkontoret till Malmö är det närheten till en vältrafikerad internationell flygplats.
Utsläppen från flygtrafiken är en viktig faktor till den stegrande växthuseffekten och de smältande polarisarna. Men rent krasst har inget förändrats sedan 2010, åtminstone inte ur näringslivets synvinkel. Det som är bra för Kastrup är fortfarande bra för Skåne.
