Kort sagt: Glöm listorna med små förhoppningsföretag – under våren har Sol Voltaics återigen visat att bolaget är ett av de verkligt heta i den skånska teknikfloran. Men vad är det egentligen som lockat såväl Wallenbergarna som saudiska kungafamiljen till Lund?
Av Erik Olausson, chefredaktör
Under hösten och våren har Rapidus steg för steg kunnat rapportera om den kapitalresning som Sol Voltaics i går presenterade i ett pressutskick. Inräknat pengar från Energimyndigheten och EU:s forskningsprogram Horizon2020 har Sol Voltaics fått in runt 140 miljoner kronor sedan augusti. Mest spektakulärt är givetvis att Riyadh Valley Company, investeringsgrenen av King Saud University, har klivit in som ny delägare genom att skjuta till 27 miljoner kronor. Satsningen är en del av saudiska kungafamiljens försök att lyfta upp landets energiproduktion ur oljeträsket.
Bland tungviktarna i Sol Voltaics ägarskara finns sedan tidigare Wallenbergarnas ägarbolag Foundation Asset Management och Industrifonden. Bara sedan 2013 har det pumpats in en kvarts miljard kronor i verksamheten.
Det är imponerande belopp, men så är det också en mycket komplicerad process som bolaget försöker få till i sin pilotfabrik i Active Biotech-huset i nordöstra Lund. Istället för epitaxy, där nanotrådar bildas direkt på ett substrat, bygger Sol Voltaics teknik på aerotaxy, en patenterad teknik att producera nanotrådar av galliumarsenid i ett gasmoln.
Trådarna, som var och en fungerar som en egen solcell i miniatyr, överförs till en tunn film som liknar ogenomskinlig gladpack. Ett antal steg på vägen behövs för att få trådarna att peka åt samma håll och hålla lagom avstånd till varandra.
Huvudmåttet i all solcellsutveckling är verkningsgraden, alltså hur stor andel av solenergin som träffar en viss area man lyckas omvandla till el. Nanostrukturer gör att absorptionen blir mycket effektiv, vilket medför att man kan kapa materialkostnaderna utan att förlora i verkningsgrad. Sol Voltaics film håller i dag världsrekordet för nanotrådsbaserade solceller, med en verkningsgrad på drygt 15 procent.
Men poängen är inte vad Sol Voltaics teknik klarar på egen hand. Filmen med nanotrådar har ett annat bandgap än kiselbaserade solceller, vilket betyder att de fångar upp en annan del av ljusspektrumet. Lite förenklat tar Sol Voltaics film hand om det synliga ljuset medan kiselsolcellen under tar hand om den infraröda strålningen. Kombinationen beräknas ge verkningsgrader på över 27 procent.
Detta är nyckeln som Sol Voltaics måste använda för att dyrka upp marknaden, som ännu är i sin linda. Teoretiskt sett krävs det bara att vi lyckas samla in allt solljus som når jorden på drygt en timme för att täcka vårt globala energibehov ett helt år. I dagsläget kommer blygsamma 0,1 procent av Sveriges elproduktion från solceller, men andelen dubblas varje år och i exempelvis Tyskland och Italien står solceller redan för 7-8 procent av elproduktionen.
Även om det finns en lång rad konkurrerande tekniker, som solceller baserade på organiska polymerer eller mineralet perovskit, har många av dem ännu inte nått utanför forskningslabben. Nio av tio solpaneler som säljs i dag är baserade på kisel och därför möjliga att kombinera med Sol Voltaics film av nanotrådar.
Verkningsgraden är dock bara ena sidan av ekvationen, för att slå i konsumentledet kan Sol Voltaics teknik inte vara särskilt mycket dyrare än konkurrenternas. I dag kostar kiselbaserade solceller runt 0,4-0,5 dollar per watt att tillverka. Billigast är ofta de kinesiska tillverkarna, som snabbt tagit marknadsandelar genom att köpa in befintlig teknik och pressa ned produktionskostnaderna. När Sol Voltaics når marknaden om några år räknar ledningen med att ha kunna få ner priset till 0,45 dollar per watt för kombinationen av kiselsolcell och Sol Voltaics nanofilm.
Vägen dit är dock fortfarande lång. I dag har Sol Voltaics lyckats producera en film med nanotrådar som är 15 gånger 15 centimeter stor, samma mått som en standardcell i en kiselpanel. Målet är film som räknas i kvadratmeter och kan täcka hela solpanelen i ett stycke. För att nå det behöver Sol Voltaics uppgradera maskinparken, vilket är skälet till höstens och vårens stora kapitalinjektion. Först 2018 räknar vd Erik Smith med att ha de första pilotinstallationerna ute i industrin.
Därefter väntar en hård kamp för att slå sig in på marknaden och börja räkna hem de tunga investeringarna. I senaste bokslutet, för 2014, ökade rörelseförlusten från -29 till -45 miljoner kronor – och nu är bolaget i färd med att utöka personalstyrkan från 35 till 45 anställda. Räkna därför med att den senaste emissionen var långt ifrån den sista för det glödheta solcellsbolaget i Lund.
