Kort sagt: Medan Greater Copenhagen sträcker sina ben över Öresund, finns det ett förbisett makroperspektiv: en sammanhållen Östersjöregion. Regionen samarbetar redan inom digital och fysisk infrastruktur, samordnar kluster inom bland annat life science och koordinerar arbetet mot gränshinder. Det samarbetet kan utvecklas ännu mer, för det är vansinne att inte använda miljardvinster till att föra näringslivet framåt. En ny rapport, ett nyligen genomfört möte och nya projekt under 2016 inger hopp om att den större bilden av Östersjöregionen lever och kan utvidgas.
Av Keld Broksø, Köpenhamnsredaktör
Nu i början av 2016 finns flera pågående EU-finansierade projekt för att stärka en större Östersjöregion. Det gör denna makroregion mycket aktuell – trots att många tror att Östersjöregionen bara existerar på pappret och saknar gemensam identitet. Samtidigt är många av en annan åsikt. Strax före nyår träffades 300 företagsledare, politiker och organisationsledare på UD i Köpenhamn, under ledning av Lene Espersen, ordförande för Baltic Development Forum, BDF, och före detta utrikesminister. Deltagarna kom till BDF:s 17 årsmöte för att Östersjöregionen, med över 65 miljoner invånare på toppen av Europa, inte ska förbli en ofarlig papperstiger.
Vad ligger det för fara i det? Jo, mikroorganisationerna runt Öresund och Fehmarn befinner sig i ett krisläge. I krisen och kampen mot de problem man har närmast glöms de stora perspektiven bort. Det är därför glädjande att man initierar nya aktiviteter för att främja ett nästan bortglömt Östersjöperspektiv. Även om perspektivet just nu skuggas av den pågående flyktingkrisen, Rysslands upprustning mot Baltikum, Ukrainakonflikten, ryska sanktioner och Polens problem i ett digitalt Europa. För detta finns ingen enkel lösning. Å andra sidan finns det stora vinster för företag i att hålla fast vid det bredare perspektivet, för det skulle vara galenskap att inte låta visionen om en Östersjöregion spela en roll.
Lyssna bara till svenske doktor Christian Ketels från Handelshögskolan i Stockholm, som är medförfattare till rapporten ”2015 state of the region report”. Sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv är Östersjöregionen stark i förhållande till andra europeiska regioner. Det finns redan mycket att bygga vidare på och investeringar i en bättre sammanhållen region kan snabbt löna sig.
• Bättre digital integration med bland annat utbyggt bredband i Polen, Baltikum och Ryssland, samt utvidgad e-handel ger fler affärer runt Östersjön. För Öresundsregionens IT-företag finns en miljardpotential i Östersjöländerna.
• Bättre energi- och miljösamarbeten säkrar leveranser och öppnar för nya affärsmöjligheter.
• Bättre förbindelser i en förlängning av Fehmarn och ökade båt- och tågtransporter samt förbättrade vägar för biltrafik skulle gagna alla inom Östersjöregionen.
• Mindre byråkrati och snabbare tillgång till marknaderna ökar konkurrenskraften för samtliga Östersjöländer.
• Bättre samspel mellan näringsliv och forskning lyfter innovationskraften.
• Klusterorganisationerna kan optimeras med ökad koordination.
Nya Interreg-projekt under 2016 stödjer allt detta. Det inger hopp. En gemensam vilja och samsyn på BDF-mötet inger också hopp. En av de stora utmaningarna för Öresund under 2016 är därför att åter se de stora perspektiven och visionerna.
Danmarks tidigare utrikesminister Uffe Ellemann-Jensen var en av de drivande krafterna för de baltiska staternas erkännande. På BDF-mötet gjorde han ett inlägg där han uttryckte sin oro för samarbetets utveckling.
”Vi får inte slarva bort möjligheterna för nästa generation, bara för att vi har glömt de visioner och den eufori som var vår utgångspunkt för ett kvarts sekel sedan.”
Rapidus instämmer helt, och kommer fortsätta att påpeka det när vår tids företagsledare och politiker tappar perspektivet runt Östersjön och Fehmarn.
Greater Copenhagen måste komma ihåg visionen om Greater Östersjön.
