Efter ett år som vd för Novo Nordisk svenska säljbolag har Klaus Langhoff-Roos strategin klar hur han ska öka försäljningen av innovativ diabetesmedicin i Sverige. För att förklara värdet av nya men dyrare läkemedel har han rekryterat hälsoekonomer och läkare. På sikt hoppas Langhoff-Roos att ökad försäljning också leder till ökat antal kliniska försök med nya diabetesläkemedel i Sverige.
Sedan tiotalet år tillbaka har huvuddelen av läkemedelsförskrivningen till diabetiker i Sverige varit av äldre preparat som togs fram i mitten av förra århundradet, menar Klaus Langhoff-Roos. Skälen ska främst vara ekonomiska.
Statliga verket TLV som beslutar vilka mediciner som får subventioner i Sverige är den första instans som ska bedöma den samhällsekonomiska nyttan av nya läkemedel. De slutliga besluten sker på regional nivå, när vårdrelaterade budgetar tas. Allra sist i kedjan finns vårdpersonalen som bestämmer vilka mediciner som patienterna faktiskt får.
— Om inte svenska patienter börjar använda mer av de nya och bättre diabetesläkemedlen kan läkemedelsföretag heller inte förlägga sina kliniska studier här, eftersom studierna ska jämföra effekterna mellan dagens bästa mediciner och de substanser som testas på klinik, säger Klaus Langhoff-Roos i en Rapidusintervju.
Enligt 2012 års statistik från läkemedelsorganisationen Efpia låg Sverige långt ner på listan över europeiska länder när det gäller användning av nya diabetespreparat. För att få igång försäljningen av dessa läkemedel har nu Novo Nordisk Scandinavia, som det svenska bolaget heter, rekryterat en stab med specialister inom hälsoekonomi och läkare med uppgift att bearbeta de olika beslutsinstanserna.
De flesta av de drygt 70 anställda på Novo Nordisk Scandinavia sitter i Malmö. Ett 20-tal jobbar uteslutande med klinisk forskning. Omsättningen i Sverige var i fjol nära en miljard kronor. Försäljningen för koncernen Novo Nordisk låg på knappt 80 miljarder danska kronor.
Elisabet Ottosson
