En tvärvetenskaplig forskargrupp på LTH är på väg att ta fram ett kombinerat kontrastmedel som ska synas i allt från MR-kameror till ultraljudsundersökningar. Stommen består av Genovis nanopartiklar.
Bakom projektet Mimic, eller Multiple Imaging Modalities for Improved Care, står en handfull forskare på olika institutioner. Bland annat bidrar matematikprofessorn Karl Åström, medgrundare av Decuma och Cognimatics, med expertis inom bildbehandling och bildanalys, medan Thomas Laurell, professor i elektrisk mätteknik, experimenterar med nya tillverkningsmetoder för Genovis järnoxidkorn. Målet är att bygga en ny partikel som kombinerar egenskaperna hos dagens olika kontrastmedel.
— För ett år sedan kom exempelvis de första kombinerade PET- och MR-kamerorna. Men fortfarande måste man spruta in två olika kontrastmedel, säger projektledaren Tomas Jansson, docent och avdelningschef för medicinsk teknik vid medicinska fakulteten.
Då järnoxid är magnetiskt syns Genovis nanopartiklar redan i en magnetresonanskamera. Till dem ska forskarna koppla radioaktiva molekyler som kan synas PET- och SPECT-scanners samt en så kallat uppkonverterande partikel, som aktiveras av ljus och själv skickar ut ljus i en annan våglängd. För att fungera även för ultraljud behövs en extern elektromagnet som får partiklarna att vibrera fram och tillbaka några mikrometer. Rörelsen kan sedan detekteras av ultraljudsutrustningen.
För att utveckla den sistnämnda applikationen fick Genovis i slutet av mars 1,6 miljoner kronor från Vinnova. Pengarna är välkomna för Mimic-konsortiet, som funnits sedan 2009 men ännu saknar egen finansiering. Arbetet har pågått i liten skala vid sidan av de inblandade forskarnas ordinarie tjänster men Tomas Jansson hoppas på tyngre forskningsanslag framöver för att kunna snabba upp utvecklingen.
Bland de första tänkbara tillämpningarna nämner Tomas Jansson bröst- och hudcancerpatienter, i ett längre perspektiv kan metoderna även användas för detektion av plack i artärer, reumatism och diagnos av hjärnblödningar hos för tidigt födda barn. Som ett nästa steg siktar forskargruppen på att även förse universalpartikeln med antikroppar så att de kan fästa direkt på tumörceller och därmed flagga för cancer som spridit sig i kroppen.
Erik Olausson
