… som ska delta vid framtidskonferensen Nordic Future Forum 2013 i Riga på torsdag, tillsammans med statsministern.
Hur kommer det sig att du ska delta i ett intimt framtidsmöte tillsammans med nio statschefer?
— Statsrådsberedningen frågade runt i sina nätverk efter lämpliga människor och tydligen tyckte många att jag skulle åka med. Jag blev väldigt förvånad när jag fick frågan, men glad.
Vad är syftet med konferensen?
— Det var Storbritanniens premiärminister David Cameron som sparkade igång konferensen för tre år sedan, för att samla ihop de nordiska och baltiska länderna till ett informellt informationsutbyte. Det blev en succé. Ju mer informellt och floskellöst man pratar med varandra, ju klokare blir man. I år är det i Lettland som är värdland och det är de som sätter agendan. De har valt att sätta fokus på grön ekonomi och den digitala samtiden.
Du har fått fem minuter på dig att inledningstala, och på dem ska du förändra världen. Hur då?
— Jag ska försöka slå in lite nya tankar i huvudet på dem, men i grund och botten handlar det om att vi lägger alldeles för mycket tid, energi och pengar på att uppfinna nya IT-system, istället för att använda fri befintlig teknik. Om SEB lägger 750 miljoner kronor på att uppfinna ett nytt system som de sedan skrotar är det deras problem, men om staten gör det är det mitt problem. För offentlig sektor är IT den tredje största kostnaden efter personal och lokaler, men så behöver det inte vara. Vi måste bli bättre på att utnyttja vardagstekniken och inte vara så rädda för att göra IT-frågor till verksamhetsfrågor.
På konferensen ska ni även diskutera digitala klyftor, hur ligger Sverige till där?
— Pratar man om kunskapsklyftor ser man att de som kan hantera tekniken har ett försprång. Det finns en stor skillnad mellan de som kan och mellan de som inte kan eller inte vill.
— Det finns också en skillnad mellan länderna, främst ur ett attitydperspektiv. I Sverige springer vi omkring och tror att vi är världsbäst och slår oss för bröstet för att vi har offentlighetsprincipen, men den är ju snart pensionsfärdig. När man jobbar internationellt får man ofta en realitycheck. I Brasilien måste alla inom offentlig sektor jobba med open source-verktyg och i Storbritannien finns alla offentliga handlingar online.
Till sist, har du kollat upp deltagarnas digitala status inför mötet?
— Jag har börjat kolla vilka som twittrar och bloggar, och de är inte så online som jag trodde.
Bild: Tobias Björkegren
Jennie Lorentsson
