Kort sagt: Forskningsparken Ideon stöps om från grunden. Med nya delägare tar Ideon steget från fastighetsbolag till tydlig innovationsaktör. Att bli en angelägenhet även för storföretagen är avgörande för utvecklingen.
Av Kristian Svensson, chefredaktör
När Lund bjuder in till näringslivsdag i morgon är det på temat Galet smart. Även om kommunen har flera tunga industriföretag så är det ändå forskning, entreprenörskap och innovation som bäst gestaltar staden.
I det pusslet är Ideon en av de viktigaste bitarna.
Forskningsparken grundades 1983 och var den första i sitt slag i Sverige. Sedan dess har området i nordöstra Lund varit vagga för såväl QlikTech och Axis som Ericssons mobiltelefoner och Bluetooth.
I dag sitter nära 300 bolag på Ideon. Den grundläggande tanken har varit att ge grogrund för tillväxtföretag, baserade på idéer från Lunds universitet. Det finns inga belägg för att bolagen i forskningsparken växer snabbare än de utanför, däremot kan miljön göra att forskning kommersialiseras överhuvudtaget.
Nu rör omvärlden på sig. Inkubatorer och forskningshus står som vitsippor i backen. Bland fastighetsägarna hårdnar konkurrensen om innovationsbolagen. För att ligga i framkant stöps Ideon om från grunden.
Som Rapidus tidigare berättat blir Lunds universitet tillsammans med kommunen nya finansiärer och delägare i strategibolaget Ideon AB, vid sidan av Wihlborgs och Ikano. Huvudinriktningen framöver är så kallad open innovation.
Ledningen, med vd Hans Möller och styrelseordförande Charlotta Falvin, är alltjämt fåordiga om konceptet Ideon Open. Men det är tydligt att forskningsparken blir en mer aktiv spelare i innovationssystemet — och tar sikte på de storföretag som så väl behövs i den entreprenöriella mixen.
Nidbilden av Ideon är ett introvert ställe, där nördar sitter och teknikutvecklar i en mindre evighet utan att se till faktiska kundbehov. Huvudspåret i dag är att göra parken till en angelägenhet för betydligt fler.
Ideon Open ska bli en knutpunkt för entreprenörer, universitetsidéer och redan etablerade företag. I den bästa av världar väljer Alfa Laval, Tetra Pak och Bona Kemi att lägga utvecklingsprojekt i lokalerna, eller till och med outsourca dem till företagare på plats, för att medvetet söka korsbefruktning med andra uppstickare.
Denna funktion har saknats.
Uppstartsbolag sliter för att hitta riskkapital, medan det ofta vore bättre att landa tidiga kundavtal. Charlotta Falvin har gedigen erfarenhet av att bygga innovationsföretag, från bland annat TAT, och vet vikten av industriella samarbeten. Kopplingen till näringslivet utanför Ideon stärks.
ESS och Max IV kommer att ge en makeover i Lund som är svår att föreställa sig. Klart är i alla fall att det finns behov av kreativa mötesplatser, inte minst mellan akademi och näringsliv. Ideon kan bli det forum där vi mer eller mindre öppet exploaterar affärsmöjligheterna när forskare och företag strömmar till från hela världen.
Men med offentligt stödkapital ökar kraven på avkastning. Samtidigt är en forskningspark som kan visa bättre tillväxtfacit än omvärlden tveklöst en attraktiv plats för internationella aktörer som vill tänka utanför boxen.
Jag tror det går att krama fram mer ur företagsinkubatorer som Ideon Innovation vad gäller snabbväxare, om vi törs tänka lite elitistiskt. Solidaritet tenderar att ge brödföretag snarare än sötebrödsföretag. Vi måste våga välja bort.
De nya delägarna öppnar för samarbeten som tidigare exkluderat Ideon på grund av den helprivata ägarbilden. Om ytterligare medel kan föras in i systemet, låt det då gå till de allra mest lovande projekten med verklig tillväxtpotential. Det skulle kunna handla om affärscoaching i senare skeden eller till och med en egen kapitalfond. Men expandera främst inte antalet projekt, utan öka istället tempot i tillväxt och urval.
Det vore galet smart.
