Kort sagt: På tisdag utser vi för elfte gången Årets Rapidusföretag. Bland tidigare års vinnare finns flera tillväxtraketer som i dag har tongivande roller i regionens näringsliv. Så här tänker vår expertjury.
Av Kristian Svensson, chefredaktör
Det är erkänt svårt att plocka guldkornen bland unga innovationsföretag. Riskkapitalister sliter sitt hår över dåliga investeringar och även det offentliga innovationssystemet har svårt att gallra bort medelmåttorna.
Ändå ger sig Rapidus jury i kast med uppgiften — år efter år.
Den självspäkande arbetsgruppen består av strategikonsulten Björn H. Lindbäck, styrelseproffset Charlotta Falvin och kommunikationsexperten Inger Larsson. Från Rapidus deltar Jan Wifstrand och undertecknad.
Då och då får vi skämtsamt höra att Rapidus är så snabba att vi nästan skriver om saker innan de hänt. Med Årets Rapidusföretag är det definitivt så. Tanken är att sätta ljuset på framtidens succéer och uppmärksamma entreprenörer som bygger förutsättningar för framgång.
Medan många medier tittar i backspegeln är vår grundläggande idé just att se framåt. När vi ändå tittar bakåt kan vi konstatera att juryn lyckats ganska väl med att pricka in stjärnskotten i tidigt skede.
Vinnare genom årens lopp är:
CellaVision, 2001
IO Interactive, 2002
Jolife, 2003
QlikTech, 2004
TAT, 2005
Kapow Technologies, 2006
Lyyn, 2007
BoneSupport, 2008
Illusion Labs, 2009
Cognimatics, 2010
Totalt sysselsätter dessa bolag i dag en bra bit över tusen personer, mångdubbelt mer än när de först uppmärksammades i Rapidus. Flera har blivit tongivande inte bara i regionens näringsliv utan också internationellt i sina nischer, såvida de inte istället köpts upp av branschjättar i spektakulära affärer.
Så vem vinner i år?
Juryn håller som bäst på att avsluta arbetet. Bland slutkandidaterna finns ett stekhett IT-bolag från Malmö och ett Lundaföretag som efter en lång, lång resa nu visar stark tillväxt.
Bedömningarna görs utifrån fyra kriterier:
* Idéhöjd. Hur unik är produkten/tjänsten? Finns patent bakom? Jurygruppen försöker skapa sig en bild av affärsidéns framtida potential. Löser erbjudandet ett verkligt problem?
* Innovationskraft. Vilken förmåga har företaget att kommersialisera uppfinningen? Hur ska försäljningen gå till? Utmärkande bland tidigare års vinnare är att bolagen i tidigt skede visat internationella ambitioner.
* Strategi. Hur positionerar sig företaget på marknaden? Juryn tittar på konkurrensen och analyserar övergripande trender som gynnar eller missgynnar affärsidén. Vilken erfarenhet har företagsledningen?
* Ekonomisk plattform. Finns expansionskapital? Om det redan finns en försäljning, hur utvecklas den? Om externt kapital behövs, hur starka är finansiärerna?
Riskkapitalister lyckas ofta med den första punkten, att hitta spännande idéer. Sedan är det betydligt svårare att känna igen och arbeta fram rätt strategi och förutsättningar för innovationskraft. I de flesta fall underskattas tiden och uthålligheten som krävs för att ta en innovation till slutkund. Det har vi många exempel på här i Öresundsregionen och även bland de tidigare vinnarna.
På tisdag kväll vet vi vem som blir Årets Rapidusföretag 2011. Juryns val kommer att vara genomtänkt, motiverat och tajmat in i minsta detalj — men det är först om några år vi vet hur rätt det var.
