söndag 28 april 2024

inloggad som

Danske Bank — ett drömobjekt för Gardell

Kort sagt: Aktivistfonden Cevian har egentligen bara ett tydligt mål och det är att snabbt tjäna pengar. Intåget i Danske Bank är i mångt och mycket ett drömobjekt för finansmannen Christer Gardell, men klivet rakt in i kärnan av det danska näringslivsetablissemanget innebär samtidigt en stor utmaning.

Av Anders Haskel, gästskribent

När en av Sveriges mest profilerade finansaktörer, aktivistfonden Cevian med Christer Gardell i spetsen, träder in på den danska finansarenan genom köpet av fem procent i Danske Bank kan det bäst jämföras med en utländsk attack på Wallenbergkontrollerade SEB.

Danskt näringslivs nationalklenod A.P. Möller-gruppen är idag ohotad största ägare i Danske Bank med nästan 23 procent av aktierna. Förutsättningarna för Cevian att få ett inflytande är ändå förhållandevis goda.

Med sitt innehav är Cevian nummer tre i ägarlängden. Tvåa med drygt tio procent är den relativt passiva institutionen Realdania. Styrelsen i Danske Bank består till stor del av personer utan ett tydligt ägarmandat. Det förekommer även rykten om att hedgefonden Parvus, grundat av dansken Mads Eg Gensmann, som vid några tidigare tillfällen investerat tillsammans med Cevian finns med på ett hörn.

Under de snart tio år som Cevian varit verksamma har det aldrig hänt att bolaget tagit en ägarposition för att enbart vara med på en resa som passiv ägare. Tvärtom är det en mycket uttalad strategi att ta ett tydligt ansvar, bland annat genom medverkan i valberedningar och styrelser.

Efter att Cevians ägande blivit känt har bolaget dessutom i många fall snabbt talat om nödvändiga förändringar, inte minst med god support av media. Christer Gardell själv har aldrig tvekat att framträda i media när det kunnat gagna affären. Det finns ingen anledning att tro annat än att Cevian kommer att agera på ett liknande sätt i Danske Bank.

En av Cevians mer omtalade affärer är intåget i det anrika försäkringsbolaget Skandia. Bolaget hade varit i blåsväder efter ett antal skandaler och det dröjde inte länge innan Skandia med stark medverkan från Cevians sida var uppköpt av sydafrikanska Old Mutual. När bolaget försvann från Stockholmsbörsen var det för övrigt det enda som varit noterat ända sedan börsen startades 1863.

Christer Gardell gjorde sig första gången känd när han 1996 som 36-åring på initiativ av finansmännen Sven Hagströmer och Mats Qviberg tog sig an och styckade det lite trötta investmentbolaget Custos. Där var han kvar till 2001. Tillsammans med Custos-kollegan Lars Förberg startade han Cevian 2002.

Köpet av aktier i Danske Bank följer skolboken. Cevian passar gärna på i ett läge där bolaget av någon anledning är under press och därmed lågt värderat på aktiemarknaden. I Danskes fall har aktiekursen fallit på grund av finanskrisen. Ledningsförändringar är dessutom på gång då Peter Straarup, VD sedan 1998, är på väg att gå i pension. Cevian hoppas kunna vara med och påverka valet av ny chef.

Naturligtvis räknar Cevian också med att Danske ska kunna gå stärkt ur den finansiella krisen. Banken är just nu hårdare drabbad än sina nordiska kollegor, bland annat genom en exponering på Irland där man för några år sedan köpte en bank.

Danske har också drabbats av den svaga inhemska ekonomin i Danmark. Banken har inte i alla lägen gjort affärer som upplevts ekonomiskt optimala för aktieägarna. Ett exempel är att man betalade ett högt pris för finska Sampos bankverksamhet för några år sedan.

Börsvärdet för Danske Bank ligger bara strax över SEB:s och Swedbanks värderingar trots att Danske är ungefär dubbelt så stor sett till balansomslutning. Skillnaden i värdering bör kunna rättas till efterhand som frågetecknen kring lönsamhet och utsikter rätas ut. Oddsen är med andra ord goda att Christer Gardell och hans kollegor kommer att lyckas med sitt mål att uppnå ett rejält värdeskapande åt sig själv och sina uppdragsgivare.

Kort sagt: Aktivistfonden Cevian har egentligen bara ett tydligt mål och det är att snabbt tjäna pengar. Intåget i Danske […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad


  • Hon återvinner elbilsbatterier

    Veckans Lejonkulan gästas av Raula Runsten, medgrundare av Rebaba som utvecklar system för energilagring i industriell skala med hjälp av uttjänta elbilsbatterier.