Kort sagt: Den internationella finansturbulensen gör att bankerna på båda sidor om Sundet måste räkna med tuffare tider. Värst är läget i Danmark.
Av Anders Haskel, gästskribent
Sommarens turbulens på de finansiella marknaderna signalerar att en ny global recession kan vara på väg. Detta innan ekonomierna fullt ut hunnit återhämta sig från den förra krisen.
Framför allt hämmas den ekonomiska tillväxten av skuldproblemen inom euroområdet, men också den politiska striden om budgeten och skuldtaket i USA riskerar att slå mot tillväxtmöjligheterna.
Konkreta exempel på att läget är utmanande har kommit i form av svaga BNP-siffror från Tyskland och Frankrike. I Sverige varnar regeringen för lägre tillväxt och i Danmark har ekonomin stått i stort sett stilla sedan hösten 2010. Kraftiga kursfall sedan i våras för bankaktier i Sverige såväl som i Danmark speglar att marknaden ser allvarligt på läget.
Om olyckskorparna får rätt och skuldkrisen förvärras samtidigt som ekonomierna drabbas av en tydlig inbromsning kommer bankerna att få problem av flera olika orsaker.
Först ska dock sägas att de stora nordiska bankerna sannolikt står bättre rustade i dag att möta en kris jämfört med läget 2008. Balansräkningarna har stärkts upp av nyemissioner. Exponeringen är liten mot de värsta krishärdarna som Grekland och Portugal. Baltikum, som var ett stort sänke i samband med den förra krisen, riskerar inte att ställa till med lika stora problem denna gång.
Bankerna har dessutom säkrat sin finansiering på ett bättre sätt. Risken för en akut likviditetskris torde därför vara mindre i dag, om det skulle uppstå en situation liknande den efter Lehman Brothers konkurs hösten 2008 när bankfolket inte längre vågade lita på varandra. De räntor som betalades vid lån mellan bankerna sköt i höjden såvida lånemöjligheterna inte försvann helt och hållet.
Men i stället kan nya utmaningar dyka upp. En ny förtroendekris kan uppstå om problemen växer ytterligare i Italien och Spanien. I ett första läge kan franska banker ställas inför stora problem. Därefter kryper krisen närmare Tyskland och då är den plötsligt väldigt nära våra egna breddgrader. Högre finansieringskostnader kommer först att slå mot bankernas aktieägare, men också obligationsinnehavare kan räkna med kursfall på sina investeringar.
Att steget mellan hög tillväxt och djup recession inte är särskilt långt i exportberoende ekonomier som Sverige och Danmark såg vi för inte så länge sedan. En global inbromsning kan därför få stora konsekvenser snabbare än vi anar. Bankernas kreditförluster riskerar i ett sådant läge att öka snabbt. Minskade kreditvolymer slår mot bankernas räntenetto. Lägre börskurser sänker bland annat intäkterna från fond- och kapitalförvaltning.
Bostadsmarknaden skapar speciella frågetecken. I Sverige har det skett en tydlig inbromsning med fallande priser på bostadsmarknaden under 2011. De svenska bankerna har visserligen aldrig förlorat några stora summor på överbelånade hushåll, men samtidigt har hushållsskulden aldrig varit så stor som i dag.
Till skillnad från Sverige drabbades den danska bostadsmarknaden av ett kraftigt fall redan under perioden 2006-2008. Därefter har en viss återhämtning skett, men under de senaste månaderna kan en ny försvagning skönjas. Problemet med en svag bostadsmarknad är inte bara att bankerna kan få problem med högt belånade hushåll. En minst lika stor fara är att sjunkande bostadspriser leder till återhållsamma konsumenter, vilket slår mot hela ekonomin. Detta beteende skiljer sig nog inte särskilt mycket mellan Sverige och Danmark.
Ett särskilt kapitel är den kris som många mindre danska banker brottas med. Flera har redan gått omkull och danska branschföreträdare varnar för att fler står på tur. Politiska diskussioner pågår därför kring ytterligare ett bankräddningspaket.
Att politikerna snabbt genomför förtroendeskapande åtgärder har historiskt visat sig ytterst viktigt när förtroendet för ett lands banksystem vacklar. Beredskapen för detta kan snart behöva höjas.
