torsdag 21 november 2024

inloggad som

Aktietorget skapar nya möjligheter på dansk kapitalmarknad?

Kort sagt: Aktietorget kan vara på väg till Danmark. Det ger intressanta möjligheter för såväl mindre bolag på jakt efter riskkapital som för riskvilliga småsparare. Samtidigt gäller det att undvika de skandaler som drabbat listan i Sverige.

Av Anders Haskel, gästskribent

Aktietorget kan ur flera aspekter betraktas som en stor framgång på den svenska kapitalmarknaden. Marknadsvärdet på de drygt 130 noterade bolagen ligger på närmare tio miljarder kronor. 2010 tillfördes företagen mer än en miljard kronor i riskkapital. Utan en publik notering är detta pengar som bolagen skulle haft mycket svårt att komma åt.

Men det är också detta som är ett av listans stora problem. Kvaliteten på bolagen är ofta för låg och riskerna i affärsidéerna helt enkelt för stora för locka till sig kapital på annat sätt. När grundarna inte kan ställa upp med mer pengar och dörren är stängd till riskkapitalbolag, affärsänglar och andra kapitalstarka aktörer blir Aktietorget en sista utväg för att hitta de medel som krävs för att vidareutveckla verksamheten.

Aktietorgets ägare har samtidigt gjort en hel del för att bättra på listans rykte. Det senaste steget är att Aktiespararnas tidigare VD Lars-Erik Forsgårdh rekryterats som ordförande till det holdingbolag som äger Aktietorget. Alla som känner Lars-Erik Forsgårdh vet att han inte skulle ta ett uppdrag om han inte litade på att verksamheten drivs på ett seriöst och ansvarsfullt sätt.

Nu kan Aktietorget vara på väg till Danmark, enligt en intervju med Lars-Erik Forsgårdh i Dagens Industri. Om etableringen blir verklighet öppnas en ny intressant möjlighet för danska entreprenörsledda företag att förse sig med riskkapital.

Inträdeskraven är små jämfört med de listor som drivs i Nasdaq OMX regi. I Sverige, där antalet listade bolag växt mycket kraftigt de senaste åren, riktar sig Aktietorget till verksamheter med ett marknadsvärde från cirka tio miljoner kronor. Det formella kravet är i och för sig inte högre för en listning på Nasdaq OMX, men i praktiken krävs ett betydligt större börsvärde för att vara kvalificerat till den officiella Small Cap-listan.

Samtidigt har vart fjärde bolag på Aktietorget ett marknadsvärde som ligger under riktvärdet på tio miljoner, vilket säger en del om kvaliteten på många av listans företag samt att riskerna är stora.

Närmare vart femte bolag har tappat mer än 25 procent av sitt börsvärde sedan årsskiftet. För de placerare som lyckats pricka in något av det tiotalet aktier som mer än fördubblat kursen under samma period kan dock eventuella förluster ha kompenserats mer än väl. Likviditeten på listan är hyfsad. Handel förekom i ungefär två tredjedelar av bolagen under en slumpmässigt vald dag i början av april.

För att upprätthålla marknadens förtroende måste aktörer på kapitalmarknaden ofta sätta upp regler som är betydligt tuffare än vad som krävs av lagstiftaren. Det gäller inte minst en verksamhet av det slag som Aktietorget bedriver.

Det må vara hänt att ett antal bolag haft svårt att leva upp till de löften som ställs ut i samband med noteringen med stora förluster för aktieägarna som följd. Vad som däremot är helt oacceptabelt är den brottslighet som en del bolag på den svenska listan lockat till sig.

Det är naturligtvis omöjligt att undvika allt sådant, men ett mer genomarbetat regelverk och en bättre kontroll och uppföljning hade säkert gjort att en del av problemen som uppstått kunnat undvikas. Inför en eventuell lansering i Danmark finns det därför en hel del lärdomar att ta till sig för att undvika de värsta skandalerna.

En del av de krav som ställs på bolagen i Sverige kan förmodligen också göras tuffare. Ett exempel är företagens finansiella uthållighet. I Sverige krävs lite flummigt att bolagen ska ha ”goda framtidsmöjligheter enligt en bedömning av styrelsen för Aktietorget”. Det kan vara på sin plats med tydligare krav på vad som menas med goda framtidsmöjligheter.

Samma sak gäller kravet att bolagen ska kunna visa en plan på hur likviditeten ska säkerställas under första året på listan om ”Aktietorget så begär”. Det borde vara ett absolut krav att företagen som söker sig till listan har tillräckliga resurser inte bara för att driva verksamhet det närmsta året utan kanske även år två.

Kort sagt: Aktietorget kan vara på väg till Danmark. Det ger intressanta möjligheter för såväl mindre bolag på jakt efter […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad


  • Precise ser ljuset

    Efter sju svåra år och åtta bedrövelser ser Lundabolaget Precise Biometrics ut att gå mot vinst och positivt kassaflöde. – Riktningen ser mycket bra ut, säger vd Joakim Nydemark.

  • … men tungt år för Skånes näringsliv

    Fler delar inom det skånska näringslivet står inför stora utmaningar. Det framgår av höstens utgåva “Skånsk konjunktur 2024”, som ges ut av Sparbanken Skåne och Øresundsinstituttet. Dessa är utmaningarna.

  • Alfa Laval spår kraftig tillväxt

    Alfa Laval räknar med en rejält ökad försäljning under kommande år. Den globala energiomställningen, med nya affärsområden, är en viktig drivkraft. Se här hur mycket vd Tom Erixon räknar med att växa.


  • Två lyckade läkemedelsemissioner

    Det var ett stort intresse för Active Biotechs nyemission, vars utfall från den kraftigt övertecknade emissionen meddelades i går kväll. Även Iconovos emission blev nästan fulltecknad av existerande aktieägare.

  • Sami Sulieman svarar

    Rapidus har i en rad artiklar granskat Malmöprofilen Sami Sulieman och hans bolag. Inför varje publicering har vi förgäves sökt Sulieman för en intervju. Nu har han återkopplat till Rapidus via mejl. Så här skriver han.

  • Många kommer att gå lottlösa ur Sulieman-affären

    Grupptalan mot Sami Sulieman och hans bolag väntas växa. Muntliga förberedelser har inletts i Malmö tingsrätt och käranden kan komma att stämma honom på miljonbelopp. Men många som pumpat in pengar i Suliemans bolag går helt lottlösa. Advokaten förklarar varför.

  • Spotlight vänder till vinst

    Besparingsprogram och avyttringar har gett effekt för den Malmöförankrade finanskoncernen Spotlight Group. Men enligt vd Peter Gönczi är de utmanande tiderna är inte över och därför har Spotlight nu gett sig in på den lukrativa kryptomarknaden.

  • Grupptalan planeras mot Sami Sulieman

    Ett mejl som Rapidus tagit del av visar att Affärsänglarna i Malmö fiskar nya pengar, främst från äldre, med löften om guld och gröna skogar. Samtidigt planeras en grupptalan mot affärsnätverket som tidigare varit i blåsväder för investeringsupplägget.

  • Cantargia vill resa 170 Mkr

    Styrelsen för Cantargia har beslutat om en företrädesemission. Bolaget trycker på gasen för att snabbare minska riskerna i projekten för att inte tappa försprånget.

  • Kraftsamling för kvinnligt kapital

    Kvinnors företagande halkar efter i Sverige. Detta vill Minc ändra på och i morgon arrangeras Nordic Female Invest Summit, för att få in fler kvinnor i investeringsvärlden och för att hjälpa kvinnliga grundare att få fler investeringar.

  • ”Investerarna ställer fel frågor”

    Flera tech-bolag som drivs av kvinnliga entreprenörer ska pitcha sina affärsidéer på Nordic Female Invest Summit. En av dessa entreprenörer är Linnea Lundmark, grundare av Soop System. Hon är kritisk till investerarnas frågor.

  • ”Det är ingen munter läsning”

    Västra Hamnen Corporate Finance i Malmö gjorde för första gången på 19 år förlust under ett kvartal. Det framgår av den färska rapporten. Vd Oscar Ahlgren är besviken. – Det är ingen munter läsning, säger han.

  • Aptahems kassa sinar

    Malmöbolaget Aptahem har öppnat sin andra finansieringsrunda för året. Vid den förra rundan var aktieägarnas intresse för bolagets läkemedelskandidat mot sepsis svalt. På börsen har bolagets aktie rasat.