Kort sagt: Ett bättre börsklimat gör att fler företag söker sig till börsen. I kön finns även några skånska företag, men oavsett bolagets kvaliteter går det inte att räkna med någon gräddfil till notering. Det visar inte minst veckans händelser kring de båda vindkraftbolagen O2 Vind och Arise Windpower.
Av Anders Haskel, gästskribent
I takt med att aktiekurserna stiger växer förhoppningarna från hågade ägare att hitta nytt kapital eller att sälja sina aktier via en notering på börsen. Affärstidningen Veckans Affärer har i dagarna publicerat en lista med ett 30-tal börskandidater. På listan finns fönstertillverkaren Inwido och mobilteknikutvecklaren TAT, båda med huvudkontor i Malmö.
Finanskris, fallande börskurser och lågkonjunktur är inget bra klimat för börsintroduktioner. Ett av Stockholmsbörsens senaste riktiga nytillskott är Malmöbaserade Duni som noterades i november 2007. Nynoteringarna har annars handlat om bolag som varit noterade på listor för mindre företag, som First North, och därifrån tagit steget upp till börsens finrum. Ett aktuellt exempel är Cellavision, med huvudkontor på Ideon i Lund, som planerar för en börsintroduktion någon gång innan halvårsskiftet.
Oavsett vilken väg som väljs ställs det tuffa krav för att passera nålsögat till börsen. För dem som tillhör de första i portgången blir det en extra tuff utmaning. Inte minst eftersom det i media finns ett nyhetsvärde som är betydligt större, jämfört med när företag nummer fem eller tio knackar på börsporten.
Att notera ett företag innebär att en stor process sätts igång med många rådgivare och höga arvoden inblandade. Därför hölls många tummar i början av veckan och besvikelsen blev säkert stor när O2 meddelade att börsintroduktionen dras tillbaka. Bolaget har visserligen fått en hel del kritik, bland annat för att dess prognoser skulle vara orealistiska, men motgången speglar också att börsklimatet trots ett års stadig uppgång kanske fortfarande inte är perfekt för noteringar.
Ytterligare ett bevis på svårigheterna kom när det andra vindkraftbolaget, Arise Windpower, visserligen fullföljde sin börsnotering, men tvingades släppa aktierna till de nya investerarna till det lägsta priset i det prisintervall som marknaden erbjudits. Att introduktionen åtminstone på kort sikt inte blivit särskilt lyckad visas också av att aktien efter knappt två dagars handel ligger under introduktionskursen, något som med en gång skapar en uppförsbacke för ledningen.
Ödmjukhet inför uppgiften är en viktig egenskap för alla som med framgång vill söka sig till börsen men i stället tycks girighet ofta vara den egenskap som dominerar. Det är inget fel med att vara optimist, men inte sällan har börsintroduktioner blivit mindre lyckade på grund av en kombination av alltför ljust färgade prognoser och ett för högt satt pris. Förmodligen underskattas också medias makt i samband med att ett dåligt underbyggt erbjudande presenteras.
Granskningen brukar dessutom bli särskilt tuff när pengarna som tas in från marknaden används för att betala gamla skulder eller enbart går till de tidigare aktieägarna i samband med att dessa passar på att minska sitt innehav.
En annan underskattad och inte särskilt välkänd aspekt är att alla delar av banken eller värdepappersbolaget som hjälper till med introduktionen inte alltid går i takt. Bankens avdelning för börsintroduktioner ser till sina intressen. Dessa stämmer inte alltid överens med viljan och förmågan att övertyga kunderna om förträffligheten i erbjudandet bland de rådgivare och förvaltare som sitter med kundkontakterna.
Förhoppningsvis kommer vi snart att få se något skånskt bolag göra entré på börsen. Men någon röd matta finns inte utrullad framför en vidöppen port. Det är bara att hoppas att styrelser och ledning gjort sin hemläxa innan börsprospektet ligger tryckt och klart framför marknadens kritiska ögon.
