Kort sagt: Under det senaste året har intresset för den sociala webben fullkomligt exploderat. Tack vare några av företagen i regionen underlättas interaktionsmöjligheterna på webben, samtidigt som bolagen själva kan håva in en slant. Men för att som användare dra full nytta av sociala medier krävs en genomtänkt strategi.
Av Anders Frick
För många av oss började intresset redan förra året med ett nyfiket inträde på Facebook. Där blandas seriösa statusuppdateringar med semesterbilder och rent skoj. Fejjan är det moderna biktbåset för stort som smått.
I år är Twitter hetast på nätet. Twitter skiljer sig inte mycket från statusuppdateringarna på Facebook och många undrar vad poängen egentligen är. Vill jag veta vad mina kollegor äter till frukost eller vad min gamla klasskompis, som jag inte har träffat på 20 år, ska göra till helgen?
Mer intressant är frågan hur man ska tjäna pengar på det här. En del tror att det inte går. Veckans Affärers Mikael Zackrisson poängterade nyligen att sociala medier inte handlar om pengar, utan om att förverkliga våra drömmar. Han påminner om att relationer för de flesta är viktigare än bankkonton.
Det leder till att de företag som faktiskt kan tjäna pengar på den sociala webben är de som kan hjälpa oss att förverkliga drömmarna. Det handlar om bolag som underlättar för oss att interagera och vårda våra relationer.
I Öresundsregionen finns flera aktörer som ingår i den sociala webbens ekosystem. I botten finns tekniska system, likt de videoföretaget Bambuser och bildalgoritmbolaget Polar Rose står för. I det övriga ekosystemet återfinns konsult- och webbolag som Good Old, Cloudberry och Magnusson & Thörnkvist. Även reklambyråerna är pigga på de nya möjligheterna. Manifesto, Crowd, Trimedia/Sund och Gnistra Kommunikation är några som vet vad det handlar om.
Att tekniken gör det lätt att starta nya tjänster märks inte minst på företagsinkubatorerna Minc i Malmö och VentureLab i Lund. Där finns flera mindre bolag som hoppas kunna försörja sig på den nya mediehajpen. Twitterfiskföretaget FishTwits, mobiladressbokbolaget Ambadoo, projektverktygsfirman inCloud och chattföretaget Sindarin Technologies är några av dem.
De sociala medierna skapar möjligheter att interagera på ett helt annat sätt än vad som tidigare varit möjligt – på gott och ont. Enligt regeln skit in, skit ut blir inte dålig verksamhet automatiskt bra i det sociala medielandskapet. Snarare utkristalliseras extremfallen fortare.
Storföretag har hoppat på det sociala mediespåret, även om de själva kanske inte är medvetna om det. Varje medarbetare på företaget har nämligen blivit en egen liten PR-central, som varken företagets informationschef eller reklambyrå kan rå på. Några bolag har istället skapat social media newsroom, där webbens snabbaste buzz om företaget samlas på ett och samma ställe.
Värt att notera är också att männen fortfarande dominerar i styrelserummen, men den sociala webben är kvinnornas. Både på Twitter och Facebook är andelen kvinnor 57 procent.
För att lyckas fullt ut som användare av sociala medier krävs god transparens och kommunikation på mottagarens villkor. Om en missnöjd konsument ger utlopp för sitt missnöje på sin blogg eller i något forum finns möjlighet att fånga upp klagomålet och genomföra en aktiv insats som kan vända konsumentens negativa inställning till något positivt. Ett fel som på så vis rättas till ger hög trovärdighet i webbvärlden och ryktet om den positiva insatsen sprids snabbt.
Nyligen har koncept som Twingly Channels och Google Wave lanserats. Twingly Channels är ett nytt sätt att följa vad som skrivs om intressanta ämnen och Google Wave är helt enkelt e-post i nytt format. Allting sker i realtid och händer nu.
Samma sak gäller för övrigt hård- och mjukvara. Med hjälp av så kallad cloud computing sker allting i ett tänkt moln som alltid är tillgängligt. Borta är krångel med installation och uppdateringar. Och tack vare molnet blir social interaktion ännu lättare.
Trots att sociala medier är glödhett är det inget hokus pokus som automatiskt löser problem i redan instabila företag. Men för bolag som är genuint intresserade av att skapa en dialog med kunder och andra aktörer finns nu teknik som underlättar det — mycket tack vare bolagen vid Öresund.
