Kort sagt: Sent i natt kom beskedet. Forskningsanläggningen ESS placeras i Lund. Konsortiet med sin hejaklack kan korka upp champagnen. Men de kan inte slappna av. År av nya förhandlingar, slutdesign, uppköp och byggprocesser väntar.
De skånska kommunerna och Köpenhamnsområdet kan inte heller ligga på latsidan. I Malmö, Helsingborg och Köpenhamn har profilen varit låg inför ESS-beslutet. Nu måste det bli ändring på det.
Av Lisa Kirsebom och Anna Palmehag
BRYSSEL/MALMÖ. Efter flera års diskussioner är det klart — eller i alla fall så klart det kan bli. Sju av de tretton länderna i den kärngrupp som möttes i Bryssel i går stöder Lund, bland dem Frankrike och Tyskland. Två länder är beredda att följa majoriteten. Därmed går Lund vidare i arbetet med att bygga det gigantiska sameuropeiska forskningscentret European Spallation Source, ESS.
Bilbao och Debrecen: Sorry. Ni får nöja er med ett samtal från Lundakonsortiet ESS-Scandinavia med artigt tack för god match, och erbjudande om partnerskap i utvecklingen. Inget är formellt påskrivet ännu, men det finns i dag inte anledning att tro att ESS kommer slå upp portarna någon annanstans än i Lund.
Det är viktigt att förstå vidden av det här: ESS blir den största enskilda forskningssatsningen i Sverige någonsin. Med hjälp av neutroner ska forskare genomlysa och undersöka material och system ner på atomnivå, för att sedan utveckla framtidens strukturer inom allt från läkemedel till bilmotorer. Anläggningen ska ha omkring 400 anställda, och mångdubbelt fler kommer att besöka den för att göra experiment. Bygget kommer att kosta i storleksordningen 13 miljarder kronor, varav Sverige står för 30 procent och Danmark för drygt 12 procent. Värdlandet betalar betydligt mer än andra länder, eftersom det beräknas ha mer att vinna på projektet.
Några exempel:
* ESS beräknas kunna ge 700 nya jobb om året i Skåne fram till år 2040.
* Order på teknisk utrustning och annat som krävs för driften brukar i hög grad hamna hos regionala leverantörer. Den franska anläggningen ILL, som tidigare leddes av ESS-konsortiets chef Colin Carlile, gör varje år inköp för omkring 80 miljoner euro. Minst tre fjärdedelar görs i Frankrike.
* ESS beräknas kunna höja Skånes bruttoregionalprodukt med så mycket som 214 miljarder kronor utslaget över de närmsta trettio åren.
Siffrorna kommer ur en rapport som Öhrlings PricewaterhouseCoopers har tagit fram på uppdrag av regionen, länsstyrelsen och kommunerna Malmö, Lund och Helsingborg, och kan helt klart motivera lite champagne. Men samma rapport understryker att goda effekter inte kommer automatiskt:
När flera stater gemensamt finansierar en anläggning kan den få prägel av internationell enklav, relativt avskuren från samhället, varnar rapporten. Den höga, hypotetiska bruttoregionalprodukten når man bara med väl fungerande samverkan mellan samhällets viktiga aktörer.
Det har alltså blivit dags för samhällets viktiga aktörer att verkligen kavla upp ärmarna. Hittills har vi hört en hel del om visionerna och rätt lite om konkreta aktionsplaner, även om flera kommuner sagt sig beredda att trycka på startknappen för en arbetsgrupp när beskedet väl kommit.
Dessutom har vi hört väldigt mycket från Lund och väldigt lite från andra skånska kommuner.
Vi är engagerade, det syns bara inte så mycket utåt, säger flera kommunrepresentanter till Rapidus. Men faktum är att synlighet utåt har ett egenvärde i en fråga som handlat allt mindre om vetenskap och allt mer om politik. Att det har varit för tyst från alla utom Lund och Region Skåne blev tydligt när SNS, opinionsföreningen Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, kallade till ESS-debatt i tisdags. SNS hade satt samman en panel som skulle spegla debatten hittills. Det gjorde den också. Där satt sex personer som kan sägas representera Lund, och så regionrådet Pia Kinhult.
SNS-publiken innehöll dessutom mycket få representanter för Malmö stad och ingen alls från Helsingborgs eller Köpenhamns kommun. Godkänt betyg får däremot Landskrona som skickade kommunalrådet Tutti Johansson Falck, bland annat ansvarig för Invest in Landskrona, och Region Hovedstaden, som även de hade en representant på plats.
Nu måste kommunernas näringslivskontor och utvecklingsavdelningar kliva in på scenen.
Alla vill ju inte bo i Lund. Det är dags att glömma det där med kommungränser, sa Lunds näringslivschef Peter Sörbom i SNS panel, när han fick frågan hur Lund ska täcka det behov av nya bostäder som ESS för med sig.
Men det har varit svårt att glömma kommungränserna när de varit så tydliga som i ESS-frågan. Allra tydligast är gränsen mellan Malmö och Köpenhamns kommuner. Danmark står som medvärd till anläggningen, och har lovat lägga in drygt en miljard danska kronor. Ett databehandlingscenter knutet till ESS med cirka 60 anställda ska också placeras i Köpenhamn. En arbetsgrupp från flera departement konstaterar i en rapport att placeringen av ESS i Lund kan stärka dansk forskning på flera områden, och även vara till nytta för näringslivet genom bland annat bättre rekryteringsmöjligheter av högutbildad arbetskraft.
Synd då att den danska regeringen verkar ha misslyckats så kapitalt med att sprida evangeliet nedåt i leden. När Rapidus ringer byudviklingsavdelningen och økonomiförvaltningen i Köpenhamns kommun är det svårt att hitta någon som ens har hört talas om ESS.
Nu krävs en kraftsamling och ett gott samarbete mellan regionens kommuner och mellan regionledningarna. Det är helt avgörande för att ESS ska bli den enorma tillväxtmotor som många hoppas, istället för den isolerade enklav som ÖPWC-rapporten varnar för.
2018, då ESS beräknas stå klart, kan tyckas ligga långt bort. Men uppköpen av material och teknik börjar långt tidigare, och då behöver företag i regionen hålla sig framme. Kommunernas näringslivsavdelningar kan fungera som en katalysator. Vägar, bostäder och utbildningsplatser är inte heller något man fixar på en kafferast.
Malmös avgångne näringslivsdirektör Björn Bergman, nu vice VD för Sydsvenskan, jämför diskussionen om ESS med den som föregick bygget av Öresundsbron.
Det tog tid innan vi såg hur vi kunde utnyttja möjligheterna, så effekterna dröjde. Men det fanns ju inte heller någon erfarenhet av att knyta ihop två länder, medan det finns en hel del erfarenhet av att bygga anläggningar som ESS. Så den här gången kan det kanske gå snabbare.
Förhoppningsvis får han rätt. Men det kräver att alla berörda kommer ur startblocken nu, genast. 2018 ligger alldeles om hörnet.
Lisa Kirsebom
