Den slutliga finansieringen är inte spikad än, men de tre första instrumentprojekten rullar nu igång hos ESS. Ungefärlig budget, tidsplan och design ska tas fram av en nytillsatt grupp i Lund, så att klartecken till slutlig detaljprojektering kan ges i slutet av året.
Två av de aktuella instrumenten är tänkta för olika materialstudier på nanometernivå, respektive för avbildning av något större komponenter för exempelvis studier av mikrosprickor i metaller.
Det tredje instrumentet ska användas till försök med neutronkristallografi, som är en liknande analysmetod som hos blivande BioMax och MicroMax vid Max IV. Skillnaden är att här bombarderas proverna med neutroner, oladdade delar av atomer, istället för med röntgenstrålar.
— Resultaten från kristallografiförsök vid ESS och Max IV kommer att komplettera varandra. Vid ESS ska även små atomer som väte kunna studeras. Det ger viktig kunskap om strukturen hos stora molekyler, som hos de protein som framtida läkemedel är tänkta att binda till, säger Esko Oksanen, strukturbiolog och projektledare för kristallografiprojektet.
Det är ESS:s internationella vetenskapligt rådgivande kommitté som utvärderar inkomna instrumentförslag och väljer ut de som ska gå vidare. Tomas Lundqvist, life science-direktör på Max-IV, sitter i kommittén som en av få med life science-anknytning och som representant för användare från industrin.
Neutronkristallografi-instrumentet kommer kosta i storleksordningen 150 miljoner kronor, uppger Esko Oksanen. Totalt ska ESS vara utrustat med 22 instrument, som alla ryms inom den satta totalbudgeten. Intensiva förhandlingar för att finansiera ESS pågår mellan de 17 medlemsländerna, med Lars Leijonborg som chefsförhandlare för Sverige. Byggstarten är planerad till sommaren.
Elisabet Ottosson
