Forskarens rätt till patent blev ett hett debattämne då Svenskt Näringsliv på tisdagen ordnade temadag i Lund om hur akademins forskningsresultat ska hitta ut till näringslivet.
Lärarundantaget innebär att anställda på universitet och högskolor, till skillnad mot forskare inom det privata näringslivet, har rätt att själva patentera och i längden kommersialisera sina forskningsresultat. Det är något vi blir allt ensammare om. Sedan slutet av 1990-talet har bland annat Tyskland, Finland och Danmark hävt sina undantag. Micael Gustafsson, chef för nätverksorganisationen Øresund IT, tycker att vi borde ta efter.
– Man säger ibland att vi inte kommer kunna locka några bra universitetslärare utan undantaget, men kolla på MIT. De har ingen brist på bra forskare, sa han i den avslutade paneldebatten.
Han fick dock mothugg från bland andra Charles Edquist, innovationsprofessor vid Lunds universitet, som hävdade att det tyska avskaffandet av undantaget lett till färre patent inom bland annat bioteknik. Christer Fåhraeus, själv grundare till en rad Lundabolag, menade att tanken att ett avskaffat undantag skulle locka fram en mängd goda affärsmöjligheter ur byrålådorna bara är nys.
– Även om det är dubbelt så många idéer som kommer fram betyder det inte att det är dubbelt så många bolag som bildas. Det finns ju fortfarande inte dubbelt så mycket riskkapital, sa han.
Motivet att lärarundantaget utgör en morot för forskare att välja universitetsvärlden och därigenom ha chansen att bli förmögna på sina forskningsresultat verkar i alla fall inte hålla. På en rak fråga hur många forskare vid Lunds universitet som egentligen lyckats med den bedriften kom ett mumlande ”kanske en handfull” till svar från panelen. De tillhör undantagen, med andra ord./EO
