Kort sagt: Börsnoteringarna har lyst med sin frånvaro senaste åren, men till Aktietorget har det varit vallfärd bland skånska innovationsföretag. Skillnaderna är stora mellan börsen och de mindre handelsplatserna, samtidigt som trenden kan bädda för fler tyngre noteringar på sikt.
Av Kristian Svensson, chefredaktör
Tisdagens besked att Lundaföretaget CellaVision godkänts för Stockholmsbörsen sätter punkt för över två års noteringstorka bland skånska bolag. Finanskris och låg riskvillighet har präglat senaste åren. Börserna har åkt berg- och dalbana.
Just nu är Byggmax på gång med en nyemission som ska leda till notering, men samtidigt har Malmöbaserade TAT valt att skjuta på sina börsplaner. Marknaden är fortfarande sur, konstaterar VD Charlotta Falvin.
För handelsplatsen Aktietorget har det dock inte varit lågkonjunktur. Bara sedan oktober 2008 har sju skånska företag listats där — och två till är på väg in:
* NeuroVive Pharmaceutical, Lund (Läkemedel för neurologiska skador)
* Tigran Technologies, Malmö (Dentalteknik)
* Clinical Laserthermia Systems, Lund (Medicinteknisk cancerbehandling)
* Dignitana, Lund (Kylmössa för cancerpatienter)
* Exini Diagnostics, Lund (IT-baserad medicinsk diagnostik)
* Junebud, Malmö (Datorspel på internet)
* SensoDetect, Lund (IT-baserad psykiatrisk diagnostik)
* Pharmalundensis, Lund (Läkemedel för KOL)
* Lyyn, Lund (Bildförbättringsteknik)
Vill du veta mer om vad de sysslar med, följ länken till höger in till arkivet på Rapidus hemsida. Vi har skrivit om dem allihop.
Samtliga är utvecklingsbolag. Fyra av dem har inga eller väldigt små intäkter. Därmed är de också starkt beroende av riskvilligt kapital.
I ljuset av att finanskrisen frös fast mycket av det privata kapitalet, både hos investeringsfonder och banker, kan man ana bolag som mer eller mindre tvingats till listning. När ägarbilden främst består av grundare och tidiga investerare är en exitmöjlighet med optimal värdering långt mindre prioriterad än friska pengar för att kunna ta verksamheten vidare.
På de riktiga börserna, Nasdaq OMX i Stockholm och Nordic Growth Market, är affärerna mycket större. Noteringarna handlar ofta om riskkapitalbolag som säljer portföljbolag, som i fallet Byggmax. Här väger motivet med exit vid rätt tillfälle tyngre. Logiken kan också förklara varför TAT lade sina planer på is: företaget har en lönsam affär och nya pengar är mindre värda än en vältajmad notering.
Med facit i hand kan vi ändå konstatera ett stort intresse för flera av de nylistade skånska företagen, lågkonjunkturen till trots. För exempelvis NeuroVive har aktiekursen skjutit i höjden. Men det är inte solklart att en listning är bästa lösningen för denna typ av bolag.
Det kostar att hålla servicen uppe gentemot aktiemarknaden. Mest omfattande regelverk har givetvis de två börserna, som är reglerade marknader enligt ramar från Finansinspektionen och EU. Men även de så kallade handelsplattformarna, som Aktietorget och First North, ställer krav på exempelvis informationsgivning.
När det handlar om förhoppningsbolag, som i de skånska fallen, är kommunikationen med marknaden och investerare extremt viktig. Det är verksamheter i tidig fas med svårbedömd potential. Ett motiv till notering och listning brukar vara medieuppmärksamhet, så även om goda externa relationer kan kosta finns det också möjligheter här.
Likväl har vi under årens lopp sett fadäser från firmor som uppenbarligen inte prioriterat kommunikationsarbetet. Positiv mediebevakning har förbytts i negativ. Journalister är generellt dåliga på att följa småbolag, men man kan lita på att de dyker upp när det luktar skandal. Just Aktietorget har periodvis fått mycket kritik för kvaliteten på de listade bolagen. Det är bara att googla för att hitta tveksamma historier.
För unga företag är det många gånger bättre med en branschkunnig privatägare med kraftfulla nypor, än en bred ägarskara på en aktiemarknad. Men pengar är pengar, inte minst i kristider.
Sannolikt är vallfärden till Aktietorget resultatet av en Följa John-effekt. Bolagen har mycket gemensamt och när grannen lyckats hitta finansiering genom att göra en allmänt riktad nyemission, tar man själv också chansen.
För bolag som lyckas med affärerna och sin kommunikation kan listningen på Aktietorget dock ge ett lyft. Seriösa företag hjälper till att sätta Skånes innovationsvärld på kartan och får samtidigt en börsskolning som kan vara till nytta i större sammanhang.
CellaVision är ett intressant exempel. Företaget byter lista, från First North till Small Cap, utan att göra nyemission. Förhoppningen är att större investerare ska få upp ögonen för företaget och att det ska ta ytterligare fart.
Kanske kan vi få se en ny Följa John-effekt om några år. Om dagens rusning till Aktietorget bara på några håll kunde användas som språngbräda till tyngre listor skulle det ge en nyttig tempohöjning för skånska noteringar med efterföljande mediefokus.
