Nu har Rapidus i tre veckor rapporterat hur skånska och danska företag klarar sig under coronakrisen. Så vad gör vi själva? Tackar som frågar, vi kör på!
Av Niclas Lindstrand, Rapidus parollmakare
Kontoret på Stora Nygatan i Malmö är i praktiken stängt, skulle våra få medarbetare smitta varandra så ligger vi pyrt till. Men det är ändå inte där vi jobbar, Rapidus arbetsplats är där det skånska näringslivet finns. Så den enda skillnaden är att vi nästan aldrig svarar i kontorstelefonen, kollar fysisk post sådär en gång i veckan och slänger soppåsarna alldeles för sällan (till Jans förskräckelse).
För nyhetstips, hör av er till mig på 070-773 44 56 eller niclas.lindstrand@rapidus.se alternativt till nyhetschef Emiliano Strauss på emiliano.strauss@rapidus.se så hugger vi precis lika snabbt som alltid!
Vi försöker hålla en balans mellan krisens effekter på ”våra” företag och vår vanliga nyhetsbevakning. Oavsett vad omvärlden verkar tro så stänger inte det skånska näringslivets vardag, vartenda företag kämpar på även om det är i motvind. Det känns dessutom som att Rapidus bevakningsområden är mer motståndskraftiga än många andra. Mer än så, redan nu går det att hitta flera snabbtänkta företag som verkar gå stärkta ur krisen.
Rapidus har att göra, var inte oroliga. Så länge det finns ett innovativt skånskt och danskt näringsliv så finns vi där för att berätta om det. Mitt i krisen har Rapidus därför kunnat vara först med att berätta om ProNano-satsningen i Lund och hur den gett Googleägda GLO så mycket hemlängtan att det verkar bli Lund igen för det omtalade bolaget. Och att Bioextrax går till börsen. Och att Polaris lanserar sin femte fond med sex miljarder kronor att investera för. Och att Polypeptides tillståndsbråk nu går till Mark- och miljödomstolen. Och mycket mer, varje dag, hela tiden.
Strukturen i nyhetsbreven mellan exklusiva nyheter, analyser och mina besynnerliga betraktelser (eller vad detta nu är för något) blir kanske lite annorlunda är vad ni är vana vid. Omvärlden rättar sig ovanligt lite efter vår planering, så vi kör på det som känns rätt just för tillfället och håller tummarna för att vi inte själva insjuknar. (Ungefär som Folkhälsomyndigheten, alltså.)
Några frukostmöten eller andra event kan vi förstås inte hålla så länge smittspridningen pågår. Men vi försöker hitta andra sätt att nå ut till våra medlemmar, nöden är som bekant uppfinningarnas elaka styvmor.
Slutligen lovar vi att Rapidus inte ska försöka tigga pengar av annonsörer, som vissa miljardkoncerner gör. Vi har ju inga annonsörer. Vi tänker inte heller delta i något upprop till staten om att dubbla våra bidrag samtidigt som vi desperat påstår att vi kritiskt granskar samma stat som vi står med mössan i handen för. (Två gånger noll är ändå noll, Rapidus får inte en spänn av staten.)
Vi tänker inte tjata om att vi behövs. Vi tänker visa det.
