Kort sagt: Att Google köper in sig som ny storägare i Glo ger knappast några omedelbara effekter i Lund. Men symbolvärdet är skyhögt – och det är viktigt när Lunds universitet, Region Skåne och statliga Rise filar på lokala nanotekniksatsningar för hundratals miljoner.
Av Erik Olausson, chefredaktör
”Nanoteknikbolaget Glo spelar just nu i en egen liga vad gäller att hitta tunga finansiärer” skrev Rapidus dåvarande chefredaktör Kristian Svensson i en snabbanalys 2011. Efter veckans avslöjande får det sägas vara en rejäl underdrift.
Googles kassa, 95 miljarder dollar i likvida medel enligt senaste kvartalsrapporten, får till exempel Wallenbergarna och deras investeringsbolag Foundation Asset Management att framstå som ett gäng småpojkar som skramlat ihop sin veckopeng. Men viktigare än Googles finansiella styrka är de marknadsmässiga möjligheter det innebär för Glo att ha fått dem som delägare.
Glos dioder är uppbyggda av nanotrådar, vilket gör att de kan bli mindre än tio mikrometer i diameter. Det gör det möjligt att packa dem nästan ofattbart tätt, vilket är viktigt för att få hög upplösning i mycket små skärmar i till exempel smarta klockor eller i VR- och AR-glasögon som täcker hela eller delar av synfältet.
Exakt i vilken mån Googles investering även kommer innebära ett teknikmässigt samarbete är ännu oklart, när Rapidus når Glos vd Fariba Danesh i Kalifornien avböjer hon helt att kommentera framtiden med hänvisning till skrivna sekretessavtal. Men det är inte svårt att se områden där Google skulle ha god nytta av Glos dioder, exempelvis i AR-glasögonen Google Glass, som aldrig blev någon framgång bland konsumenterna men nyligen återlanserats med inriktning på företagsmarknaden.
Googles satsning kan också ses som ett svar på konkurrenternas offensiver inom Micro LED, alltså LED-displayer med dioder som likt Glos räknas i mikrometerskala. 2014 köpte Apple uppstartsbolaget LuxVue och i höstas förvärvade Facebook-ägda Oculus InfiniLed, båda företag inriktade på Micro LED-teknik.
Sedan många år tillbaka har Glo sin huvudsakliga verksamhet förlagd till Silicon Valley. Att Google går in som delägare lär därför inte ge några omedelbara effekter i Lund, även om Glo fortfarande har ett par forskare på plats i Skåne under ledning av Lundaprofessorn Lars Samuelson.
Betydligt viktigare är symbolvärdet av att nanoteknik från Lund lockat ett av världens mäktigaste teknikbolag att öppna plånboken.
På Lunds universitet arbetar Anneli Löfgren, administrativ chef för forskningscentret NanoLund, med en detaljerad kostnadskalkyl för det nya nanotekniklabb som är tänkt att byggas inom Science Village Scandinavia, mellan ESS och Max IV. Ett formellt beslut från universitetet väntas under hösten.
Parallellt försöker projektledaren Stefan Adolfsson säkra finansieringen till ProNano, en testfabrik för nanoteknikproduktion som ska ligga vägg i vägg med NanoLund. Själva bygget ska finansieras genom ett hyresavtal men för att köpa in tillverkningsutrustningen räknar Stefan Adolfsson med att behöva runt 200 miljoner kronor. Därtill kommer utgifter för driften de första åren, innan intäkterna är stora nog från företag som hyr in sig för att använda anläggningen.
Projektet har hittills bekostats av Region Skåne och statliga Rise men för att komma vidare krävs finansiering även från andra håll.
Anneli Löfgren och Stefan Adolfsson fick redan i juli hjälp på traven i lobbyingarbetet då nanoteknikavknoppningen Sol Voltaics plockade in ytterligare 180 miljoner kronor från sin existerande ägarskara. Men att Google köper in sig i skånsk nanoteknik smäller ändå betydligt högre när det handlar om att övertyga universitetsledningen, allehanda stiftelser och statliga instanser om det långsiktiga värdet av att bygga upp en stark miljö i Lund för grundforskning och prototyptestning av nanoteknik.
Exemplen med Glo och Sol Voltaics visar på komplexiteten att ta upptäckter inom nanoforskning från labbet till marknaden, en process som kan ta flera decennier i anspråk. Men potentialen är enorm. Om du tvivlar – fråga Google.
