Kort sagt: Delar av de miljarder som kom in på de tidigare ägarnas konton efter försäljningen av Axis till japanska Canon börjar nu komma till nytta i andra företag. Den tydligaste strategin finns hos Martin Gren som klivit fram bland de största ägarna i flera börsnoterade företag.
Av Anders Haskel, gästskribent
Rapidus har i veckan kartlagt investeringsverksamheten hos de två skånska tidigare huvudägarna i Axis. Sett till antalet investeringar är aktiviteten hög. I förhållande till de miljarder som ramlade in på ägarnas konton efter budet från Canon handlar det däremot om förhållandevis små belopp. Det finns av allt att döma fortfarande ett mycket stort kapital kvar att sätta i arbete.
Tillsammans ägde LMK Industri och Grenspecialisten ungefär av fjärdedel av Axis, vilket gav närmare sex miljarder kronor vid försäljningen. En del av dessa pengar börjar nu dyka upp i en rad bolag, ofta med kopplingar till teknik och life science.
Tydligast med sin strategi är Martin Gren, ägare till Grenspecialisten och en av dem som var med och grundade Axis på 1980-talet. I en intervju med Rapidus målar han upp strategin, att hitta lönsamma bolag som kommit en bit på vägen och gärna omsätter över 100 miljoner kronor. Han vill gärna äga 5-10 procent.
Strategin har hittills utmynnat i att Martin Gren tillhör de största ägarna i en handfull noterade företag. Några exempel är IT-bolagen Formpipe och Proact samt medicinteknikföretaget Boule Diagnostics. Det senare är för övrigt en av kursraketerna på Stockholmsbörsen hittills i år.
Men allt har inte hamnat på börsen. Martin Gren bidrar även till att ge nya företag chansen att växa fram genom investeringar i riskkapitalbolaget Zobito med kopplingar till den tidigare ledningen i Qlik samt Fast Track Capital som är ett initiativ kopplat till Malmö Stads företagsinkubator Minc. I den senare typen av investeringar är det inte bara pengarna som har betydelse. Genom sin närvaro bidrar aktörer som Grenspecialisten till att locka in även mindre investerare i projektet.
Med ägandet följer ett ansvar. Det gäller framför allt i noterade bolag med en bred ägarkrets där det också krävs en viss öppenhet från huvudägarna. De största ägarna måste ta ett ansvar för att rätt personer ingår i styrelsen och som storägare blir det ofta aktuellt att ta ställning till viktigare strategiska frågor.
Det betyder att det rent praktiskt innebär svårigheter att äga stora andelar i mer än ett begränsat antal noterade bolag. Ytterligare några innehav kommer säkert att dyka upp i Grenspecialistens portfölj men sedan är arbetsdagen förmodligen fylld för Martin Gren, som för övrigt fortfarande jobbar kvar på Axis, och de medarbetare som han har anställt.
Det är mindre tydligt hur den del av Axispengarna som hamnade hos LMK kommer att användas. Bolaget har visserligen presenterat en rad investeringar i framför allt mindre teknik- och life science-bolag, men det finns ytterst lite information kring hur strategin framåt ser ut.
En förklaring är ägarsituationen där moderbolaget LMK Industri ägs av Therese Karlssons dödsbo. Therese Karlsson var gift med Axisgrundaren Mikael Karlsson som gick bort 2005. Investeringsverksamheten leds av Peter Ragnarsson som tidigare varit vd i Axis.
Cykelhjälmsföretaget Hövding är nog det mest kända bolaget där LMK finns med i ägarförteckningen. I övrigt handlar det i hög grad om företag som få personer känner till.
Att det förekommer ett nära samarbete mellan Martin Gren och LMK är dessutom tydligt då de båda ägarnamnen ofta dyker upp tillsammans. Det gäller bland annat i samband med olika emissionsgarantier. Att vara med och säkerställa att en nyemission går att genomföra kan vara en lönsam verksamhet för kapitalstarka aktörer. Det krävs dock en god analysförmåga eftersom garantin kan bli kostsam i de fall där garanten tvingas gå in och täcka upp en emission som inte blir fulltecknad.
En och annan mindre lyckad investering kan dock de tidigare Axisägarna leva med. Det finns fortfarande mycket gott om hö i ladorna.
