Bioteknikföretaget Acrivon har gjort en nyemission på ytterligare 1,3 miljarder kronor. Nyheten slank samtliga svenska medier förbi i våras eftersom bolaget inte är svenskt. Men grundaren Kristina Masson är en lundatjej som fick stora saker att hända. Rapidus träffade henne för en sommarintervju.
Den som läst Sagan om ringen vet att Frodo och hans vänner lämnade Fylke som tafatta lantisar och kom tillbaka som världsvana kungar. Lite samma känsla får man av Kristina Masson.
Hon är från Lund, pluggade i Lund och doktorerade i Lund. Sedan bar det av till Boston för en så kallad postdoc-tjänst. Hon blev kvar i åtta år. Hon träffade sin man Peter Blume-Jensen som hade samma forskarbakgrund som hon.
Tillsammans började de diskutera proteiners inverkan på cellen vid cancer. Om man kan mäta ett proteins signaler i en specifik tumör, och matcha dem med ett läkemedel som blockerar de felaktiga signalerna, finns en möjlighet att utveckla precisionsläkemedel mot många olika cancerformer.
Med den grundläggande idén föddes företaget. Peter Blume-Jensen fick patent på metoden. Samtidigt började Kristina Masson längta tillbaka till Sverige. Lösningen blev att Acrivon Therapeutics bildades som ett amerikanskt moderbolag med Peter Blume Jensen som vd med bas i Boston, medan Kristina Masson åkte tillbaka till Lund och byggde det svenska dotterbolag som hon är vd för. Företagsgruppen har totalt 67 anställda.
– Det var aldrig aktuellt att bilda Acrivon som ett helsvenskt företag. Men vi förenade det bästa av två världar. I Boston finns kapitalmarknaden, ett enormt life science-kluster och högt tempo. I Lund finns lugnet, eftertänksamheten och stor kompetens för vår specifika teknologi. Det är perfekt både för mig personligen och för företaget. Nu är jag ungefär hälften av min tid i Lund och hälften i Boston.
Hon hittade företagsinkubatorn Smile Venture Hub i Lund där hon fick hjälp med nätverk och att bilda det dotterbolag som utför en stor del av Acrivons forskning. Nu har Acrivon i Lund flyttat från Smile, men bara ett stenkast därifrån i Medicon Village. Upplägget är alltså att ha det kliniska och kommersiella i Boston och delar av metodutvecklingen och forskningen i Lund.
På en hylla i hennes arbetsrum står en plakett med summan 130.000.000 dollar på. Det var det kapital som restes i april i år. Det kan jämföras med den mängd bioteknikbolag som finns i husen intill och som kämpar för att få in 20-30 miljoner kronor, och i många fall inte får in hela summan.
Kristina Massons stjärnstatus är uppenbar. Folk i hennes närhet i Lund har en enorm respekt och är nästan lite rädda för henne.
– Jag var lite lost i början och kände ingen i Lund. På Medicon Village och Smile fick jag stor hjälp. Vi kunde starta bolaget med hjälp av en såddfinanisering av en privat schweizisk investerare. Sedan följde en serie A och en serie B-runda.
Serie B-rundan var på 900 Mkr. Sedan följde en börsnotering på Nasdaq i New York då ytterligare 1 miljard kronor kom in i kassan. Med emissionen i april i år har bolaget fått in totalt omkring 3,5 miljarder kronor. Det är i en helt annan liga än det normala i lilla Lund.
– Vi hade kunnat få in mer i senaste rundan men tackade nej till många som ville vara med. Dels behövde vi inte så mycket pengar, dels vill vi ju inte bli utspädda alltför mycket, säger hon.
Kristina Masson och hennes man äger i dag lite mindre än 10 procent av företaget som har ett börsvärde på drygt 2 miljarder kronor.
Att aktiekursen gått ned med 60 procent sedan noteringen och att börsvärdet nu är betydligt mindre än vad bolaget tagit in i kapital gör henne lite allvarligare, men bara lite:
– Vi har många stora ägare som följt med i alla kapitalresningsrundor vilket gör att handeln i aktien inte blir så omfattande. Dessutom vet våra ägare att läkemedelsutveckling tar tid och kräver tålamod.
De nya pengarna ska bland annat finansiera en fas 2b-studie med kandidaten med det poetiska namnet ACR 368. Indikationerna gäller äggstocks-, livmoder- och urinblåscancer. Resultat kan komma i slutet av innevarande år. Hur det blir sedan är inte bestämt.
– Klinisk utveckling är omfattande och kapitalkrävande. Vi är öppna för partnerskap, det är ingen hemlighet.
En annan kandidat med samma funktion men som slår mot ett annat protein, med namnet ACR 2316, ska in till FDA för godkännande för tester på människa, därefter inleds fas 1.
Rapidus påpekar att i Lund finns biotekbolag med betydligt mindre budget än Acrivons, men som siktar på fas 3 och egen kommersialisering.
– Ja du. Det beror ju på företagets mål, expertis och kapital. När du går från utveckling till försäljning och tillverkning blir du ett farmabolag, och det är något helt annat än att vara ett biotekbolag. Jag har stor respekt för sådana utmaningar. Vi siktar på någon typ av affärsavtal.
Acrivons pengar kommer att räcka till slutet av 2026. Om det sedan blir en ny nyemssion eller om licenspengar börjar ticka in får framtiden utvisa.
Gunnar Wrede
