Ebba Busch har varnat för att Nato-inträdet kan försvåra för ny havsbaserad vindkraft. Men de bolag som projekterar utanför den skånska kusten håller inte med. Tvärtom, säger de i Rapidus rundringning.
Ministerns argument är att ökade försvarsintressen i Östersjön riskerar att konkurrera med havsvindkraftens intressen. En studie från Totalförsvarets forskningsinstitut FOI från 2022 – titulerad ”Möjligheter till samexistens mellan Försvarsmaktens verksamhet och utbyggd vindkraft” – pekar ut några exempel.
Bland annat kan vindkraftverken påverka försvarssystem som radar, radiokommunikation, signalspaning och undervattenssensorer. Ju större vindkraftverk, desto större risk för att de blockerar eller reflekterar elektromagnetiska signaler och skapar radareko. Det kan försvåra för spaningsradarsystem att upptäcka och följa små mål i närheten av vindkraftverk.
Dessutom bedömer studieförfattarna att försvarets behov av att öva på lågflygning med stridsflygplan har ökat. Det har fått Försvarsmakten att ta större ytor i anspråk, i vissa fall på platser där ny havsvindkraft planerats.
Den här bilden delas inte av något vindkraftsbolag som Rapidus talat med.
– Svenska försvaret har på egen hand inte släppt förbi så många nya havsvindsprojekt. Men tittar man på andra Nato-länder i Östersjön byggs det på bra. Många av våra grannländer i Nato är också EU-medlemmar och för EU är utbyggd vindkraft en del av säkerhetspolitiken. Sveriges medlemskap kan nog verka i båda riktningar, säger Magnus Jiborn, vd för Kustvind.
Trelleborgs-baserade Kustvind har planer på att bygga mellan 25 och 33 turbiner utanför Skurup och Trelleborgs kust, men har inte lyckats komma överens med kommunerna ännu.
Lite längre ut, söder om Trelleborg och Ystad, har danska jätten Ørsted också långtgående planer på att bygga en havsvindpark. Bolaget, som ju majoritetsägs av en Nato-medlem i danska staten, är vana vid att bygga i Nato-länder.
– Vi är för det första glada att Sverige gått med i Nato. Ørsted är ju redan aktivt i många andra Nato-länder i Östersjön och Nordsjön. Vår största kapacitet har vi i Storbritannien, Tyskland och Danmark. Nu bygger vi i Polen, relativt nära ryska gränsen, säger Magnus Demervall, ansvarig för Ørsteds public affairs i Sverige, och fortsätter:
– Dessa länder har ett väldigt nära samarbete med andra försvarsmakter inom Nato. Vi tror att vi kan använda Sveriges inträde både för att utbyta information och tekniska lösningar som vi redan har på plats i andra Nato-länder.
Han får medhåll från Emelie Zakrisson, som ansvarar över utvecklingen av ny havsvindkraft på OX2. Det börsnoterade Stockholmsbolaget utvecklar projektet Triton, även det söder om Ystad, tillsammans med Ikea-sfärens Ingka Investments.
– Sveriges inträde i Nato banar väg för samarbeten kring gemensamma intressen över Östersjön, till exempel för att förbättra radarbilder. Vi är positiva medlemskapet och ser att havsvind kan samexistera med försvarsintressen. Titta bara på all den utbyggnad som sker i Nato-länder i Östersjön, säger Emelie Zakrisson.
Per Witalisson – vd för Eolus Vind, som bland annat vill bygga en vindkraftspark i grundområdet Sjollen i Öresund mellan Saltholmen och Lommabukten – hoppas också att Sverige kan dra lärdomar från andra Nato-länder som i dag satsar stort på havsbaserad vindkraft.
– Samverkan och dialog behövs förstås med försvaret, precis som idag, och dessa processer behöver förtydligas och effektiviseras. Då kan havsbaserad vindkraft till och med bidra till att stärka Sveriges försvarsförmåga, exempelvis genom att kompletterande utrustning installeras i anslutning till anläggningen, säger Per Witalisson.
Faktum är att det är oklart hur stort hinder Försvarsmakten egentligen utgjort för utbyggnaden av havsvindkraften. FOI:s studie från 2022 konstaterar att: ”Å ena sidan uttrycker de privata bolagen och ett antal offentliga aktörer att Försvarsmakten utgör ett stort hinder för utbyggnad av vindkraft. Å andra sidan visar statistiken att Försvarsmakten inte utgör orsak för någon särskilt stor del av de ansökningar som får avslag.”
Studien fastslår att det behövs en nationell samordning för försvaret och havsvindens samarbete. Den rekommenderar även beslutsfattare att studera exempel från andra länder. Magnus Jiborn från Kustvind är inne på samma spår.
– Flera länder har statliga system där man genom auktionsförfarande säljer rätten att bygga vindkraftverk på platser där staten redan har gjort en grundläggande planering och löst intressekonflikterna redan från början, säger han och fortsätter:
– Svenska försvaret säger själv att man kan leva med viss utbyggnad av havsvind, men inte överallt. Det måste ske genom en strukturerad process. I dag är det vilda västern i Sverige, det är upp till enskilda projektörer att söka tillstånd och varje projekt bedöms för sig, vilket gör det svårt för försvaret att förutsäga hur projekten sammantaget påverkar försvarsintresset, säger Magnus Jiborn.
Cajsa Jonasson
Emiliano Strauss
