Den globala marknaden för näringsrik tång som livsmedel växer, likaså intresset för att odla bland svenska aktörer. Rapidus inleder idag en bevakning av framtidens livsmedelsproducenter.
Enligt FN led mellan 720 och 811 miljoner människor av hunger år 2020. Den globala befolkningen väntas närma sig 10 miljarder människor till 2050 och behovet av hållbara livsmedel som kan mata massorna bara ökar.
I somras fick Jordbruksverket i uppdrag av regeringen att se över hur den svenska algindustrin kan gynnas, bland annat genom att förenkla tillståndsprocessen för att börja odla. Både EU och Sverige har som mål att öka konsumtionen av algbaserade livsmedel.
Enligt FN:s livsmedel- och jordbruksorganisation FAO har livsmedelsmarknaden för tång växt med 7,7 procent per år de senaste 20 åren. Asien dominerar, men även i Europa börjar fler odla tång. Intresseorganisationen Seaweed for Europe Coalition menar att den europeiska tångmarknaden har potential att växa till 9 miljarder euro till 2030 och skapa över 100.000 jobb.
– Det är väldigt optimistiskt. En förutsättning för att den europeiska tångmarknaden ska växa är att det utvecklas fler tångbaserade livsmedel. Bara i Sverige händer det mycket inom det området, men det krävs en stor kulturell förändring hos den europeiska befolkningen för att den ska börja äta tång, säger Samuel Amant, Koastals medgrundare.
Bolaget är baserat i Göteborg men har sina rötter i Lund och LU:s Venturelab. Idén är att erbjuda små aktörer ett tångodlarpaket med utrustning, tillstånd, arrende och miljökonsekvensanalyser. Koastal erbjuder sig även att sälja skörden vidare.
Under sitt första verksamhetsår fick Koastal igång en pilotodling på 0,3 hektar utanför Hunnebostrand, som i våras gav en skörd på över två ton tång. Odlingarna sätts igång på hösten och Samuel Amant siktar i år på att få igång ytterligare fem odlingar.
– Att hitta köpare är inte problemet, vi har redan sålt stora delar av nästa års skörd. Sverige är en spännande växande marknad och i liten skala får man det att gå runt. Problemet uppstår när man vill skala upp och sälja hundratals ton. Köparna finns inom industrierna för gödningsmedel och biobränsle, men priset blir för lågt, säger han.
Forskare har länge pekat ut fördelar med tång och alg-odlingar. Utöver de dyrbara ämnen som man kan utvinna ur olika typer av alger lyfts också fördelarna för flora och fauna där algerna odlas. Alger binder bland annat upp koldioxid, förbättrar vattenkvalitén och gynnar många djur.
Ett av de större tångbolagen är Nordic Seafarm i Göteborg, som förra året tog in 20 miljoner kronor för att skala upp sin verksamhet. Bolagets mål är, precis som Alginnovas, att bli störst i Europa på växtbaserad mat från havet, men med svenskodlad tång. Till skillnad från Alginnova har Nordic Seafarm börjat arbetet med att utveckla nya tångbaserade livsmedel, bland annat i en ny joint venture med OceanCollective.
Ett annat företag som storsatsar på tångodlingar är Kobb. Bolaget tecknade nyss en avsiktsförklaring med vindkraftsjätten OX2, om att anlägga en storskalig tångodling vid vindkraftsparken Galatea-Galene, utanför Falkenberg och Varberg.
I Skåne finns Kivik Tång, som erbjuder marina kolonilotter för tångodlingar.
Emiliano Strauss
