Kort sagt: Ska man säga något positivt om coronapandemin så är det att krisen tvingade offentliga och privata aktörer inom life science att arbeta tillsammans på ett nytt, snabbt och effektivt sätt. I dag finns ett prejudikat i Copenhagen Medical A/S som borde väcka tankar om hur samarbetet kan se ut i framtiden.
Av Keld Broksø, Rapidus Köpenhamnsredaktör
Danmark före corona: Ett stelt offentligt sjukvårdssystem som bara tveksamt, långsamt och byråkratiskt tog in privata life science-företag för att lösa offentliga uppgifter.
Danmark under corona: Oj, vi tar bort alla murar mellan myndigheternas avdelningar och vi arbetar smidigt och flexibelt på tvären. Särskilt med privata life science-företag för att få de bästa behandlingarna – och inte minst öka testkapaciteten.
Danmark efter corona: Även om det här var kul så får vi börja om från början.
I både Danmark och Sverige är det viktigt att lära sig av krisens flexibilitet och smidighet mellan offentliga system och privata företag. Då kan samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn gå in i en ny era. Historien om Copenhagen Medical A/S från Köpenhamn är viktig att lära sig av. Den börjar när Danmark stängde ner till följd av pandemin den 11 mars 2020. Uppgiften var att snabbtesta efter covid-19 och bolagets resa var exemplarisk. Här följer några nedslag i processen som för en stund ändrade hur danska offentliga och privata verksamheter samarbetar:
Juni 2020: Copenhagen Medical är de första som köper snabbtest från SD Biosensor i Sydafrika.
November 2020: Företaget startar ett centrum för snabbtester i den gigantiska tomma konferensanläggningen Bella Center i Köpenhamn – och utvecklar själva den första digitala registreringen av testresultat.
December 2020: Copenhagen Medical blir en del av den offentliga danska teststrategin.
21 december 2021: Copenhagen Medical öppnar Europas största testcenter på den tomma nationalarenan i fotboll, Parken, med kapacitet för 30.000 test per dag.
Januari 2021: Varje dag gör Copenhagen Medical 300 utkörningar av tester till sjukhem.
Februari 2021: 814 grundskolor lät sig göra självtester. 5.000 anställda får e-utbildning i självtester via företaget.
Mars 2021: 35 testcenter öppnas på fem dygn över hela Danmark. De närmaste månaderna utbildas 8.500 testare, 150.000 personer testas varje dag och snart kan samhället öppna upp igen.
Det är en jätteprestation av ett privat företag. Men också av den offentliga sektorn, som nu bygger upp murarna runt sig igen. Det är ett föråldrat tankesätt, som bör visas upp på ett DDR-museum, att alla sjukvårdsuppgifter måste vara offentliga. Politikerna i Danmark, Sverige och helst tvärs över sundet måste sätta ett offentlig-privat samarbete (OPS) på dagordningen – och leta efter fler områden som kan dra nytta av erfarenheterna. OPS är inte något nytt, men nu har vi sett att det kan göras bättre och snabbare.
Typerna av OPS är:
Klassiskt offentlig-privat samarbete: Det offentliga gör en upphandling med en privat marknad för att testa pris och kvalitet.
Offentlig-privata partnerskap (OPP): Genomförs med offentlig eller privat finansiering.
Offentlig-privata innovationspartnerskap (OPI): Offentliga institutioner och privata företag blir utvecklingspartners och utvecklar nya, innovativa lösningar.
Man ska alltså inte hitta på någon ny modell. Det offentliga ska bara tänka igenom processerna, göra dem snabbare och smidigare och dämpa skräcken för att det privata tar något från det offentliga. Oavsett vem som utför uppdraget så skapar samarbete arbetstillfällen och innovation när uppdraget är utfört. Det är en viktig lärdom från pandemin. Men en fråga är varför inte Skåne och Själland kunde samarbeta.
