Öresundsregionens byggföretag och kringliggande tekniska industrier tappar order värda miljarder på grund av förseningarna i Fehmarn. Avsikten var att Öresundsbron skulle vara en språngbräda för regionen som skulle bli en metropol för tunnelkompetens och tunnelupplevelser. Men förseningarna i Fehmarn gör att det misslyckas när erfarenheten och arbetskraften försvinner.
2019 skrev Femern Sund & Bælt i en rapport att “Vi drar nytta av de två första, stora fasta förbindelserna över Stora Bältet och Sundet.” Det hände inte. Av tio entreprenörer i Fehmarntunneln är det bara två danskar kvar, Per Aarsleff och Cowi, och inga svenskar. Av tre entreprenörer på grävningsarbetet är ingen svensk och endast en dansk, Sweco Danmark.
Av ren tur har en dansk entreprenör, Peri Danmark, kunnat dra nytta av projektet i gigantisk skala. Enligt Peris teknikchef Morten Sterregaard kom deras framgång efter att de 2010 rådgav Femern A/S. När det sedermera inte blev något i Fehmarn hade Peri Danmark turen att få ett uppdrag om att gjuta betongelement i Kina, där erfarenheterna från Öresundsregionen spelade in.
– Nu lider danska och svenska företag av att mycket arbetskraft från Danmark och Sverige, som hade erfarenheter från Storebæltsbroen och sedan Öresundsbrons nedsänkta tunnel, är borta i väntan i Fehmarn, säger Morten Sterregaard till Rapidus.
Peri Denmark ska tillhandahålla stål för formar till den 18 kilometer långa nedsänkta tunneln. Det ska bli 79 betongelement på vardera 217 meter och 73.000 ton.
– Det påminner om Öresundstunneln. Men tre gånger så stort, säger Morten Sterregaard.
I april startade en ny stor upphandling, om Fehmarntunnelns avancerade operativsystem och programvara, värt 5,5 miljarder danska kronor. Danska och svenska företag deltar endast i två av de fyra konsortiernas kommande bud. Fehrmarn Bält-tunneln förväntas inte vara klar förrän 2029 och Trafikverket förväntar sig en ökning av Öresundsbrons godstrafik med tretton procent till följd av nya tunneln.
Keld Broksø
