torsdag 8 maj 2025

inloggad som

ANNONS Innehåll från EKN

Special: Dags att börja spela allan

Malmös spelunder har växtvärk och nu gäller det att hindra att de lokala spelutvecklarna växer ur staden helt. Det handlar om spetskompetens inom en av världens största och fortfarande snabbast växande branscher. Att det ses som leksaker för barn är skadligt för hela ekonomin. Dessutom är det ju leksaker för vuxna numera.

Av Niclas Lindstrand, Rapidus spel(miss)brukare

I veckan har vi kunnat läsa i Rapidus om hur Sharkmob valt att öppna kontor i London – för att utvecklaren inte kan få tag på tillräckligt mycket kompetens i Malmö. Flera andra spelföretag och personligheter i branschen nickar instämmande, även om det naturligtvis också finns en uppsida i att samla många växande företag på en plats och locka utländsk kompetens hit också.

Medan det blivit lite mindre hopplöst för kusinerna bland IT-konsultbolagen att rekrytera, när coronakrisen fått branschen att få nolltillväxt för första gången sedan Bill Gates gick i kortbyxor, så har explosionen bland spelutvecklare blivit en supernova. Försäljningen ökade globalt med 40 procent på ett kvartal. Det fick den tristaste investeraren att höja ögonbrynen och ge sig in i leksaksbranschen.

Med ledtider på många år för storproduktionerna, som Massives Star Wars-spel och IO Interactives James Bond-spel, borde det vara guldrusch i Malmös spelbransch. I stället kan staden gå miste om högkvalificerade arbetstillfällen som hade kunnat frisera en av landets högsta arbetslösheter en aning och ökat både skatteintänkter och attraktionskraft.

Att Sharkmob startar i London – och Massive i Stockholm – innebär inte att arbetstillfällen försvinner från Malmö, men att förlora nyrekryteringarna är illa nog. Det är dessutom oroande för framtiden – när är huvudkontoret inte ett huvudkontor längre utan bara en skånsk filial?

Så vems fel är det då? Stadens, regionens, regeringens, medias, branschens eget, läroinstitutens, föräldrarnas eller Tommy Salos?

Allas. (Okej kanske inte Tommy Salos, men jag har inte förlåtit självmålsnicken i kvartsfinalen mot Vitryssland i Salt Lake City 2002.) Dataspel ses av alldeles för många i alldeles för många positioner som leksaker för barn. Att det är många år sedan som branschens omsättning gick om film och musik – tillsammans – spelar ingen roll.

Min egen nu grånade generation, uppvuxen med Pac-Man, borde veta bättre. Vi som var nördar då är det fortfarande, vi lägger bara löjligt mycket med tid och pengar på spelen än vad som var möjligt på bowlinghallen i Skövde. (Tydligen är det för vissa ett drinking game numera att ta ett järn varje gång jag nämner Skövde. Hej MN, drick inte på arbetstid! Åtminstone inte när någon ser dig. Skövde!)

Men att vi (nåja, de mer lyckade av oss) och de yngre nu utgör majoriteten av makthavarna har inte hjälpt spelutvecklarna tillräckligt mycket. Att lira dataspel ses som något barnsligt och fult av alldeles för många, något man erkänner först när man efter X antal öl inser att man pratar med en likasinnad.

Därför är varken syokonsulenter (som säkert heter nåt annat i dag) eller ministrar till någon nytta, de pratar hellre om mikroskopiska och krympande branscher som ska överleva på skattemedel än om en miljardbransch där Sverige och Malmö ligger i topp. (Och Skövde – skål MN!)

Branschen själv gör det inte mycket bättre. När andra skriker ikapp om att få skattelättnader, sänkt moms och förmodligen adelstitlar så stirrar spelutvecklarna i sin Joltcola (finns den fortfarande?) och knackar vidare. Visst har industrin superstars här, från Massivegrundaren Martin Walfisz till 34orna och Rapidusfavoriterna Victor Ågren och Oskar Stålberg.

Men sorry grabbar, ni är inte riktigt Madonna, eller ens Per Gessle, när det gäller igenkänningsfaktorer – trots att ni drar in mycket mer pengar. Därmed lyssnar inte beslutsfattarna lika mycket på er som på Jonas Gardell när han ilsknar till. (Även om det är väldigt svårt att se någon av de tre nämnda spelprofilerna få ett patenterat Gardellskt psykbryt.)

Alla måste hjälpas åt för att höja branschens status. Börja just du, just idag, med att erkänna vad du lirar för tillfället. Själv väntar jag fortfarande på min PS5 så det blir mest mobilspelet Marvel’s Contest of Champions.

Malmös spelunder har växtvärk och nu gäller det att hindra att de lokala spelutvecklarna växer ur staden helt. Det handlar […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad


  • Neo4J står vid ett vägskäl

    Bloomberg News har kallat noteringen en av årets mest hajpade nyintroduktioner. Men frågan är: kommer miljardbolaget Neo4J från Malmö att gasa mot börsen eller är det dags att dra i handbromsen?

  • Här är vi som minglade

    Onsdagens AW med Emil Eifrem drog en entusiastisk publik som minglade på Elite Plaza i centrala Malmö. Här är bilderna.

  • Unga entreprenörens hobbyprojekt: säljer kungens klocka

    Efter flera snabba tillväxtresor satsar serieentreprenören Simon Lexén nu på ett nytt affärsområde: samlarklockor. Målet är att bygga upp en verksamhet värd 100 miljoner kronor inom ett år.


  • Trump insanity peak – Glad Påsk!

    Låt oss hoppas att påskäggen inte är rödlistade och att de innehåller angenäma överraskningar. Vi har haft nog med dåliga överraskningar på senare tid. Här följer en tankegång om varför det bör bli bättre nu.

  • Är det Europas tur nu?

    KRÖNIKA: Kan Trumps galenskaper trots allt ge Europa en välbehövlig spark i baken? USA har förvisso lånat sig till tillväxt, men Europa har inte gjort någonting. Vi får inte stå stilla medan världen springer ifrån oss, skriver Rapidus krönikör Jan Dahlqvist.

  • Småföretagen betalar priset för Trumps tariffer

    USA:s handelskrig med resten av världen påverkar alla, men i synnerhet små företag. För Sofia, småföretagare i Småland är detta inte storpolitik, det är vardag. Hon är en av dem som får betala priset för global osäkerhet, skriver Rapidus krönikör och delägare Jan Dahlqvist.

  • Vägen till det “omöjliga”: lönsam tillväxt

    Många startups misslyckas för att de saknar ett marknadsbehov. Men det finns lösningar på problemet. Här listar riskkapitalisten Jan Dahlqvist några av stegen som leder till framgång.

  • God fortsättning!

    Hej alla Rapidusfans. Efter en välbehövlig julvila är vi igång igen med bevakning av Sveriges mest underbevakade näringsliv, sett i […]

  • Med sikte på ett nytt och bättre år

    Gott nytt år, alla kära läsare. Nu stänger vi 2024 som rent ut sagt blev ett skitår. Vi ser fram emot ett bättre 2025 där lägre räntor ger fler investeringar som sätter snurr på hjulen för oss alla.

  • Nyhetskrönika

    Det saknades inte dramatik i skånskt näringsliv under 2024. Mellby Gårds tvärvändning i försäljningen av Academedia till Roger Akelius tog nog priset. Här följer några av Rapidus höjdpunkter under det gångna året.

  • Den största utmaningen för startups

    Under tre säsonger med Rapidus podcast Lejonkulan har programledare Jan Dahlqvist intervjuat 45 startup-entreprenörer. Här är hans spaning av startup-bolagens största utmaning och misstag.

  • Sverige är inte innovationens land

    Via Lejonkulan har jag haft förmånen att intervjua 45 entreprenörer om deras största utmaningar och risker inför framtiden. En sak står klart – Sverige riskerar att halka efter i den globala kapplöpningen om startups och talanger.

  • Så fungerar venture debt

    Tror du stenhårt på ditt företag men har svårt att få riskkapital genom att sälja aktier? Då kan du se på möjligheten att få ett tillväxtlån från en riskkapitalist. Rapidus krönikör och poddprogramledare Jan Dahlqvist förklarar hur det fungerar.