Lundaforskaren och Ericsson-veteranen Sven Mattisson lämnar företaget efter 26 år för att gå i pension. Han kan nu jämföras med Thomas Edison, eftersom han snart tilldelas Adelsköldska guldmedaljen.
Adelsköldska medaljen delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien en gång per decennium. Första gången var 1909 och Sven Mattisson blir den elfte medaljören. 2010 var förra gången priset delades ut, då till atomfysikern Sune Svanberg som även han har bakgrund i Lund.
– Man är ju i fint sällskap, det kan man lugnt säga. Första gången priset delades ut var till Edison, säger Sven Mattisson till Rapidus.
Akademien valde Sven Mattisson för hans ”pionjärinsats inom radiokommunikation, specifikt den analoga radioteknikens miniatyrisering och strömsnålhet, vilket har varit helt avgörande för utvecklingen av standarden Bluetooth.”
– Det är kul på flera sätt. Personligen är det väl alltid roligt att få en utmärkelse, särskilt en så speciell som denna, men jag är också väldigt glad för mitt ämnesområde. Elektronikkonstruktion känns ibland som något som katten släpat in. Det lyfts sällan fram när man talar om nya innovationer. Men det är något som alla innovationer behöver, så det är kul att det blir lite uppmärksammat, säger Sven Mattisson.
Likt vid många stora teknikframsteg fanns det många personer som var med i utvecklingen av Bluetooth. Mattisson nämner bland andra de skånska näringslivsprofilerna Tord Wingren och Örjan Johansson samt holländaren Jaap Haartsen.
Innan medaljceremonin, som äger rum i juni i Stockholm, ska Sven Mattisson hinna gå i pension efter 26 år på Ericsson.
Hur ser du på Lunds mobilkluster i dag, jämfört med när du började på 1990-talet?
– I samband med alla stora neddragningar som varit har jag hört hur man oroar sig för Lunds och Ideons framtid. Jag kan förstå enskilda personers oro när de blir av med jobbet, men kollar man brett på det så tror jag inte vi behöver oroa oss. Man kan till exempel jämföra vad som finns på Ideon i dag jämfört med när jag var doktorand; då fanns det kor! Det var betesmark. Så även om tre fjärdedelar av alla inom Ericsson förlorar jobbet så finns det betydligt fler jobb på Ideon nu. Kolla till exempel på Astra Zeneca-byggnaden i dag. Det jobbar fler personer där nu än under Astra Zenecas tid.
Vad behövs för att Lund ska stärka sin position inom telekom?
– Vi behöver bli bättre på att nå ut med den riktigt framstående forskningen. Det är fortfarande motigt för Lund jämfört med Stockholm, det är svårt att få uppmärksamhet. Även om det inte är någon betesmark här längre så är avståndet till Stockholm fortfarande stort. Det gör det svårt att till exempel få forskningspengar, Lunds universitet får färre anslag än Stockholm och Göteborg.
Emiliano Strauss
