Lundabolaget Epiluvac, som utvecklar system för tillverkning av moderna halvledarmaterial, har fått en genombrottsorder på reaktorer till det polska forskningsinstitutet ITME. Ordervärdet är på runt 25 miljoner kronor – vilket är dubbelt så mycket som Epiluvac omsatte 2019. Men svenska exportregler kan hejda bolagets internationella expansion.
– Processen med en offentlig upphandling påbörjades redan förra året. Vi har haft fullt upp med alla handlingar och att översätta dem till polska. Detta är rena kickstarten och en bra plattform för vår vidare expansion, säger Epiluvacs styrelseordförande Rolf Elmér till Rapidus.
Epiluvac tillverkar reaktorer som i sin tur används i framställning av halvledarmaterial som kiselkarbid och galliumnitrid till elektriska kretsar med fokus på kraftelektronik för exempelvis elbilar eller strömomvandlare till solceller. Dessa nya material är snabbare, tål högre strömstyrkor och drar mindre energi.
Rolf Elmér blev ordförande i maj i år med uppdraget att skala upp bolagets verksamhet, särskilt internationellt. Men svenska exportregler kan bli ett hinder i konkurrensen.
– Tekniken kan användas både civilt och militärt, så när vi har kontakter internationellt måste vi få godkännande från Institutet för Strategiska Produkter, som ska kontrollera att det är civil användning det handlar om. Nu när vi diskuterar med en kund utanför EU visar sig handläggningstiden vara väldigt lång. Längre än för konkurrenter i Tyskland och Italien, vilket påverkar konkurrenskraften för ett litet svenskt exportbolag, säger Rolf Elmér.
I våras tog Epiluvac in tre miljoner kronor för att finansiera expansionen inför en större investeringsrunda. Den nya storordern hjälper till med finansieringen, men Rolf Elmér ser ändå att det behövs mer kapital inom kort.
– Det är god marginal på de här produkterna, men vi behöver mer kapital för att kunna bygga upp reaktorerna och testa dem i Sverige – det krävs både större lokaler och fler anställda. Den här ordern klarar vi med konsulter, men under nästa år vill vi anställa fem personer till, vi är bara fem som det är i dag. När Tesla började använda kiselkarbid så fick många andra också upp ögonen för moderna halvledare, säger han.
Niclas Lindstrand
