onsdag 24 juli 2024

inloggad som

Special: Dansk brobroms ger tresiffrig miljonräkning

Kort sagt: Ingen förutsåg de senaste årens bromsar i det gemensamma statliga projektet Öresundsbron. I avtalet står det inget om vad som händer om ett land, i det här fallet Danmark, kostar det andra landet, i det här fallet Sverige, ett tresiffrigt antal miljoner i uteblivna intäkter. Vi står inför en lex corona-kris för nya Öresundsförbindelser.

Av Keld Broksø, Rapidus Köpenhamnsredaktör

Öresundsbrons 20-årsjubileum blev en stilla tillställning. På goda grunder. Det var inte bara coronakrisen som stoppade festen. Samtidigt kom ett stort, danskt förtroendebrott vars omfattning och skadliga effekter börjar märkas först nu.

Varför är det så allvarligt? Jo, för att Öresundsbron historiskt är ett barn av euforin efter Berlinmurens fall. Vi trodde blint på ett förenat Europa med stort förtroende för de öppna europeiska gränserna. Öresundsregionen blev en modell för öppna gränser. Förtroendet skrevs nästan in i broavtalet med delat ansvar för de två staterna. I avtalet är det otänkbart att den ena parten stänger gränsen.

Öresundsbro Konsortiet är en dansk-svensk verksamhet som ägs till hälften vardera av danska staten genom A/S Øresund som ägs av Sund og Bælt Holding och svenska staten genom Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab. Observera att ”ägarna är solidariskt ansvariga för Öresundsbro Konsortiets skyldigheter.” Inom den konstruktionen har det otänkbara hänt: Samarbetet och förtroendet har kollapsat i tre kriser, som gjort att även den öppna kommunikationen kollapsat:

* Sverige införde först sina egna gräns- och ID-kontroller 2015 under flyktingkrisen.

* Danmark följde efter med gränskontroller för att stoppa gängkriminalitet och bomber.

* Allvarligast var när pandemin fick Danmark att stänga gränserna för svenskar – med undantag för gränspendlare som köade på flygplatsen. Stängningen varade från mitten av mars till 27 juni, då resenärer från Skåne, Blekinge och Halland prisades för sina låga smittotal.

Det har särskilt kostat Sverige. Utan att ha inflytande över danska beslut måste Sverige bidra till att betala för underskottet i det gemensamma broföretaget. Den nya halvårsredovisningen visar att trafiken över bron minskade med 40 procent och att Öresundsbro Konsortiets resultat minskade med 202 miljoner danska kronor. Prognosen för 2020 är ett resultat som är 500-600 miljoner danska kronor lägre än 2019 års 1.281 miljoner. För näringslivet är den enda ljuspunkten att godstrafiken påverkades förhållandevis lite med en minskning på fyra procent och att danskarna i stort antal reste ganska obehindrat till Skåne.

Men det är inte bara i det gemensamma broföretaget som svenskarna förlorar mot danskarna. Öresunddirekt menar att tusentals färre svenska gränspendlare är en del av priset. Svenskar sägs upp från flygindustrin, tjänstebranscher och detaljhandeln i Danmark. En del av detta beror naturligtvis också på den allmänna infektionssituationen, men gränsstängningen bidrar till en misstro mot att ta ett jobb i Danmark. Enligt Öresundsbrons halvårsrapport kör 1.400 färre arbetsresenärer och 1.600 färre pendlare över bron varje dag. Samma situation råder på Öresundstågen och HH-färjorna. Nu vänder sig många desperata ex-pendlare till Öresunddirekt med frågor om arbetslöshetsförsäkring, sjukpenning och sociala förmåner.

Vad pekar allt detta på? Som dansk kan man bara hoppas att Sverige inte ansöker om skadestånd mot Danmark. Om skuldfrågan handlar om att utesluta svenskar måste det vara ett danskt bekännelsefall. Med efterföljande ansvar i den tresiffriga miljonklassen. Nog så viktigt är även detta en lex Öresundsbron när vi måste besluta oss om en HH-förbindelse och en Öresundsmetro.

Bara jubeloptimister kan tro på båda förbindelserna samtidigt. Å andra sidan var det också jubeloptimister som skapade Öresundsbron.

Kort sagt: Ingen förutsåg de senaste årens bromsar i det gemensamma statliga projektet Öresundsbron. I avtalet står det inget om […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad


  • Podd: Så gick det efter Darknästet

    Från draknäste till lejonkula. Tre startups berättar om hur det gick efter att de medverkat i SVT:s program Draknästet. I vår podd Lejonkulan ställer prgramledare Jan Dahlqvist de avgörande frågorna till entreprenörerna. Lyssna här.

  • Så ska han dubbla försäljningen

    – Jag har suttit i styrelsen i fem år, det vore konstigt om jag ville ändra allt nu när jag är vd. Det säger Thule Groups koncernchef sedan snart ett år, Mattias Ankarberg. Men hur ska han klara ett extremt ambitiöst tillväxtmål? I en intervju med Rapidus berättar han om Thules väg framåt.

  • Rapportflod vecka 29

    Fler än 20 skånska börsbolag rapporterade sina andra kvartal i förra veckan. Somliga bolag sätter rekord trots att tiderna anses tuffa. Ett av dem är Lindab med vd Ola Ringdahl.

  • Enzymatica byter affärsmodell

    Enzymatica i Lund, som tillverkar förkylningssprayen Coldzyme, tittar på en ny affärsmodell. Den bedöms höja lönsamheten men det kommer att ta längre tid än vad bolaget tidigare sagt. Så här går tankegångarna hos ordförande Bengt Baron.


  • Glad midsommar!

    Ännu ett utgivningsår är till ända för Rapidus. Efter mer än 200 nyhetsbrev och 600 artiklar går vi på redaktionen in i sommarutgivning. Det innebär att vi bara ses på måndagar fram till den 12 augusti. Intressanta sommarintervjuer utlovas.

  • Sälja eller sälja ut?

    Skånska etablerade företagare skrattar hela vägen till banken när de säljer sina företag. Kommer fler att säljas? Ja, det är högst sannolikt. Det är ju kul för aktieägarna, men tråkigt för regionen.

  • Hur svårt kan det vara med fredlig samlevnad?

    Idag, den 16 maj, är det Internationella dagen för fredlig samlevnad. Dagen är utsedd av FN. Efter Eurovision-veckan, som gett oss Malmöbor en påminnelse på nära håll om hur svårt det är med fredlig samlevnad, känns denna dag som en nyttig påminnelse.

  • Medtech-bolagen väljer bort Sverige

    Svensk medtech håller världsklass, men det är USA som först får ta del av vår innovation. Vi får nöja oss med gårdagens teknik. Jan Dahlqvist, riskkapitalist och programledare i podden Lejonkulan, gör en spaning.

  • Allsvenskan – en sista idealistisk utpost

    Vilken kvalitet håller svensk elitfotboll egentligen? Är det värt att ompröva den svenska föreningsmodellen för att locka kapital och höja spelkvaliteten? Rapidus chefredaktör Gunnar Wrede gör en betraktelse av fotbollsekonomin.

  • Blåste Akelius liv i skoldebatten?

    Den avblåsta affären där Roger Akelius skulle köpa 25 procent av Academedia är en av de mest bisarra händelser som blivit mediastoff i svenskt näringsliv sedan millennieskiftet. Men det finns en enkel förklaring till att det blev så galet.

  • Svårt att logga in? Kolla här

    Dessvärre hamnar många lösenordsmail i skäppostmappen. Kolla där om du inte hittar till ditt nya lösenord. Nu när du är […]

  • Så gör du en proffsig pitch

    Följ Jan Dahlqvists sju viktiga steg för att få investerare att intressera sig för just ditt företag.

  • Glad sommar!

    Kära Rapidusmedlem, den blomstertid nu kommer och Rapidus redaktion drar ned på tempot för en liten tid framåt. Ett helt […]

  • Rapidus ömsar skinn

    Kära Rapidusprenumerant! I dag byter Rapidus skepnad och i fortsättningen kommer sajten att se ut som denna. Du som prenumererar […]