fredag 4 april 2025

inloggad som

ANNONS Innehåll från EKN

Special: Dansk brobroms ger tresiffrig miljonräkning

Kort sagt: Ingen förutsåg de senaste årens bromsar i det gemensamma statliga projektet Öresundsbron. I avtalet står det inget om vad som händer om ett land, i det här fallet Danmark, kostar det andra landet, i det här fallet Sverige, ett tresiffrigt antal miljoner i uteblivna intäkter. Vi står inför en lex corona-kris för nya Öresundsförbindelser.

Av Keld Broksø, Rapidus Köpenhamnsredaktör

Öresundsbrons 20-årsjubileum blev en stilla tillställning. På goda grunder. Det var inte bara coronakrisen som stoppade festen. Samtidigt kom ett stort, danskt förtroendebrott vars omfattning och skadliga effekter börjar märkas först nu.

Varför är det så allvarligt? Jo, för att Öresundsbron historiskt är ett barn av euforin efter Berlinmurens fall. Vi trodde blint på ett förenat Europa med stort förtroende för de öppna europeiska gränserna. Öresundsregionen blev en modell för öppna gränser. Förtroendet skrevs nästan in i broavtalet med delat ansvar för de två staterna. I avtalet är det otänkbart att den ena parten stänger gränsen.

Öresundsbro Konsortiet är en dansk-svensk verksamhet som ägs till hälften vardera av danska staten genom A/S Øresund som ägs av Sund og Bælt Holding och svenska staten genom Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab. Observera att ”ägarna är solidariskt ansvariga för Öresundsbro Konsortiets skyldigheter.” Inom den konstruktionen har det otänkbara hänt: Samarbetet och förtroendet har kollapsat i tre kriser, som gjort att även den öppna kommunikationen kollapsat:

* Sverige införde först sina egna gräns- och ID-kontroller 2015 under flyktingkrisen.

* Danmark följde efter med gränskontroller för att stoppa gängkriminalitet och bomber.

* Allvarligast var när pandemin fick Danmark att stänga gränserna för svenskar – med undantag för gränspendlare som köade på flygplatsen. Stängningen varade från mitten av mars till 27 juni, då resenärer från Skåne, Blekinge och Halland prisades för sina låga smittotal.

Det har särskilt kostat Sverige. Utan att ha inflytande över danska beslut måste Sverige bidra till att betala för underskottet i det gemensamma broföretaget. Den nya halvårsredovisningen visar att trafiken över bron minskade med 40 procent och att Öresundsbro Konsortiets resultat minskade med 202 miljoner danska kronor. Prognosen för 2020 är ett resultat som är 500-600 miljoner danska kronor lägre än 2019 års 1.281 miljoner. För näringslivet är den enda ljuspunkten att godstrafiken påverkades förhållandevis lite med en minskning på fyra procent och att danskarna i stort antal reste ganska obehindrat till Skåne.

Men det är inte bara i det gemensamma broföretaget som svenskarna förlorar mot danskarna. Öresunddirekt menar att tusentals färre svenska gränspendlare är en del av priset. Svenskar sägs upp från flygindustrin, tjänstebranscher och detaljhandeln i Danmark. En del av detta beror naturligtvis också på den allmänna infektionssituationen, men gränsstängningen bidrar till en misstro mot att ta ett jobb i Danmark. Enligt Öresundsbrons halvårsrapport kör 1.400 färre arbetsresenärer och 1.600 färre pendlare över bron varje dag. Samma situation råder på Öresundstågen och HH-färjorna. Nu vänder sig många desperata ex-pendlare till Öresunddirekt med frågor om arbetslöshetsförsäkring, sjukpenning och sociala förmåner.

Vad pekar allt detta på? Som dansk kan man bara hoppas att Sverige inte ansöker om skadestånd mot Danmark. Om skuldfrågan handlar om att utesluta svenskar måste det vara ett danskt bekännelsefall. Med efterföljande ansvar i den tresiffriga miljonklassen. Nog så viktigt är även detta en lex Öresundsbron när vi måste besluta oss om en HH-förbindelse och en Öresundsmetro.

Bara jubeloptimister kan tro på båda förbindelserna samtidigt. Å andra sidan var det också jubeloptimister som skapade Öresundsbron.

Kort sagt: Ingen förutsåg de senaste årens bromsar i det gemensamma statliga projektet Öresundsbron. I avtalet står det inget om […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad



  • Småföretagen betalar priset för Trumps tariffer

    USA:s handelskrig med resten av världen påverkar alla, men i synnerhet små företag. För Sofia, småföretagare i Småland är detta inte storpolitik, det är vardag. Hon är en av dem som får betala priset för global osäkerhet, skriver Rapidus krönikör och delägare Jan Dahlqvist.

  • Vägen till det “omöjliga”: lönsam tillväxt

    Många startups misslyckas för att de saknar ett marknadsbehov. Men det finns lösningar på problemet. Här listar riskkapitalisten Jan Dahlqvist några av stegen som leder till framgång.

  • God fortsättning!

    Hej alla Rapidusfans. Efter en välbehövlig julvila är vi igång igen med bevakning av Sveriges mest underbevakade näringsliv, sett i […]

  • Med sikte på ett nytt och bättre år

    Gott nytt år, alla kära läsare. Nu stänger vi 2024 som rent ut sagt blev ett skitår. Vi ser fram emot ett bättre 2025 där lägre räntor ger fler investeringar som sätter snurr på hjulen för oss alla.

  • Nyhetskrönika

    Det saknades inte dramatik i skånskt näringsliv under 2024. Mellby Gårds tvärvändning i försäljningen av Academedia till Roger Akelius tog nog priset. Här följer några av Rapidus höjdpunkter under det gångna året.

  • Bron (inte) på väg att bli kassako för Skåne

    Ett infrastrukturbeslut i riksdagen utlöste nyligen jubel hos Region Skåne. Öresundsbrons intäkter ska återinvesteras i skånska vägar och järnvägar, lovar regeringen. Men stämmer det verkligen att bron snart är helt avbetald? Rapidus reder ut.

  • Den största utmaningen för startups

    Under tre säsonger med Rapidus podcast Lejonkulan har programledare Jan Dahlqvist intervjuat 45 startup-entreprenörer. Här är hans spaning av startup-bolagens största utmaning och misstag.

  • Sverige är inte innovationens land

    Via Lejonkulan har jag haft förmånen att intervjua 45 entreprenörer om deras största utmaningar och risker inför framtiden. En sak står klart – Sverige riskerar att halka efter i den globala kapplöpningen om startups och talanger.

  • Så fungerar venture debt

    Tror du stenhårt på ditt företag men har svårt att få riskkapital genom att sälja aktier? Då kan du se på möjligheten att få ett tillväxtlån från en riskkapitalist. Rapidus krönikör och poddprogramledare Jan Dahlqvist förklarar hur det fungerar.

  • Se upp för vanliga fällan i startups

    Det vimlar av fallgropar för en startup. Även den som hittar kunder och får i gång försäljningen kan falla på målsnöret, till exempel på grund av en illa skött ”cap table”. Men vad är det? Riskkapitalisten Jan Dahlqvist, delar med sig av sina erfarenheter efter 25 år i branschen.