Kort sagt: Antalet nyemissioner har alltid varit stort på de mindre handelsplatserna. 2020 kommer knappast att bli ett undantag. Tvärtom leder det starka börsklimatet – i kombination med att kassorna börjar sina hos många företag som sökt sig till listorna de senaste åren – till att en lång rad nyemissioner sannolikt förbereds just nu. Det betyder att det är hög tid att stärka banden till bolagens supporterskaror
Av Anders Haskel, Börskrönikör
Det viktigaste skälet till att hundratals bolag sökt sig till de svenska börslistorna de senaste åren är att de haft svårt att hitta kapital på annat sätt. Det är ofta verksamheter utan intäkter och med långa utvecklingstider. Det betyder i de allra flesta fall att de förr eller senare måste be sina aktieägare och andra intresserade om påfyllning av kassan.
Under 2019 genomfördes som exempel 61 emissioner av bolagen på Spotlight-listan. Hittills i år handlar det om 14 bolag enligt information på Spotlights hemsida. Och antalet lär öka rejält efterhand som året går. Om inte ett radikalt försämrat börshumör sätter hinder i vägen är det mycket möjligt att siffran slår rekordet från 2018 med 72 emissioner. Till detta kommer alla de kapitalanskaffningar som genomförs av bolag på andra listor.
Att emissionsaktiviteten lär bli hög inte minst under våren hänger inte bara samman med de kapitalbehov som efterhand uppstår i bolagen. Det händer tyvärr då och då att styrelser väntar för länge och att kapitalbehovet blivit akut när emissionen presenteras. Men i de flesta fall försöker naturligtvis styrelsen arbeta med framförhållning och därmed ta in pengar i god tid innan kassakistan är tom. Dessutom kommer en del bolag att försöka utnyttja en stark börs till att fylla på med nya pengar som de vet kommer att behövas längre fram. Det brukar ju sägas att nyemission ska man göra när man kan. Inte när man måste.
För aktieägarna är det viktigt att i god tid se att påfyllning av nytt kapital kommer att behövas. I takt med att kassan krymper tenderar aktiekursen att röra sig nedåt, förutsatt att inte bolaget lyckas presentera överraskande goda nyheter. Det räcker knappast att verksamheten utvecklas i linje med den kommunicerade affärsplanen. En hotande nyemission är nästan alltid skadlig för aktiekursen vilket också ofta syns när nyheten kommer att en emission är planerad. Kursfall på 10-20 procent är inte ovanliga.
För att säkerställa att emissionen lyckas sätts emissionskursen ofta med kraftig rabatt jämfört med aktuell börskurs. Det innebär i sin tur att utspädningen blir kraftig för de aktieägare som inte kan eller vill vara med i emissionen. Visserligen handlas det normalt med teckningsrätter vilket gör att de aktieägare som inte vill vara med kan få ut en del av sitt värde, men handeln fungerar ofta mindre bra. Kursen på teckningsrätterna pressas dessutom ofta ned mot noll och det leder till att det i praktiken blir meningslöst för mindre aktieägare att sälja sina rätter.
Hur kan då bolagen arbeta för att underlätta framtida emissioner och dessutom försöka göra dem så attraktiva som möjligt för både nya och befintliga ägare?
Svaret är att det inte finns någon snabb och enkel lösning. I stället handlar det om att vara långsiktig och konsekvent i det kommunikativa arbetet med aktieägare och övrig marknad.
Det handlar om att presentera tydliga mål som löpande följs upp. Bolaget måste också vara tillgängligt och synas i relevanta kanaler. Det underlättar också om bolaget lyckats bygga upp en hängiven supporterskara som bland annat följer och kommenterar bolaget på olika forum och sociala media. Dessa kommer i vissa fall att upplevas som jobbiga och svåra att hantera av bolagets ledning, men precis som i idrottens värld är det i längden inget lag som klarar sig utan sina supportrar.
