Kort sagt: Valberedningarna i de noterade bolagen har en roll som lätt underskattas. Det är nästan alltid de namn som förslås av valberedningen som väljs in i bolagens styrelser. Och för att företaget ska prestera på maximal nivå krävs rätt mix av styrelseledamöter. Nu tar arbetet fart inför vårens stämmor.
Av Anders Haskel, Rapidus börskrönikör
Arbetet i börsbolagens valberedningar pågår i många fall mer eller mindre året runt, men det är vid den här tiden på året som förberedelserna inför nästa ordinarie årsstämma sätter igång på allvar.
Grundprinciperna för valberedningarnas arbete framgår av Svensk kod för bolagsstyrning. Förutom att föreslå ordförande och övriga ledamöter i styrelsen ska valberedningen lämna förslag på arvode till styrelsen. Av bolagsstyrningskoden framgår också att valberedningen i sitt förslag ska ”särskilt beakta kravet på mångsidighet och bredd i styrelsen och på att eftersträva en jämn könsfördelning”.
Det är alltså en mängd överväganden som måste göras av valberedningarna. För ett par decennier sedan handlade det om att de största ägarna snabbt skakade fram några namn ur den närmsta bekantskapskretsen. Medlemskap i samma golfklubb, jaktlag eller segelsällskap var ofta viktigare än den formella meritförteckningen.
Numera handlar det som tur är i stället om att skapa en så kompetent styrelse som möjligt, som ska kunna ta de rätta strategiska besluten, anställa rätt vd samt se till att rätt kontrollsystem finns på plats så att bolaget följer gällande lagar och regelverk. Styrelsen ska också säkerställa att bolaget informerar på ett korrekt sätt.
Säga vad man vill om alla nya regler som införts på senare år, min uppfattning är att en hel del av dessa har behövts för att göra styrelsearbetet mer professionellt. Ett ökat tryck från media och aktieägare har också bidragit till att vässa styrelsearbetet.
Men tyvärr gäller det framför allt många av de större bolagen. I en hel del mindre bolag finns det fortfarande ett stort utrymme för ett förbättrat styrelsearbete. Det ställer stora krav på ägare och valberedning som i vissa fall måste lägga ner ett omfattande jobb för att hitta rätt ledamöter. I de mindre bolagen måste valberedningarna dessutom lägga ner en hel del oavlönat arbete för att vaska fram lämpliga kandidater. Detta till skillnad från de större bolagen där representanterna ofta genomför arbetet på betald arbetstid.
Hur ser då läget ut i de större skånska bolagen inför nästa årsstämmosäsong, om vi börjar med att titta på ordföranden?
Ett av storbolagen, Alfa Laval, har redan meddelat att ett skifte kommer att ske på ordförandestolen. Dennis Jönsson, född 1956, tidigare koncernchef på Tetra Pak föreslås ta över efter Anders Narvinger som fyller 72 år 2020. Inget ont om Anders Narvinger, som jag upplever har skött sin roll bra i Alfa Laval, men efter 17 år som ordförande är det helt klart dags för ett skifte.
I Trelleborg utsägs Hans Biörck till ordförande 2018 och lär sitt kvar i rollen några år till. Detsamma gäller Georg Brunstam i AAK och Hexpol som är relativt färsk på ordförandestolen i de båda Melker Schörling-kontrollerade bolagen. I fastighetsbolaget Wihlborgs finns det heller inget som talar för något annat än att Anders Jarl, tidigare mångårig vd, får fortsatt förtroende.
I de flesta av de nämnda bolagen är mixen dessutom sådan, inte minst sett till könsbalansen (i AAK och Hexpol är kvinnor till och med i majoritet), att det sannolikt inte kommer att bli några större rockader vid nästa årsstämma.
I byggkoncernen Peab kan det däremot väntas större förändringar inom ett par år. Tre av sju ledamöter kommer att fylla 70 år eller mer under 2020. Äldst av dessa är grundaren och vice ordföranden Mats Paulsson född 1944. Sannolikt är det sonen Fredrik Paulsson som efterhand tar över mer och mer av sin pappas roll.
Peabs ordförande Göran Grosskopf fyller 75 nästa år och kommer rimligen inte att ha så många år kvar i sin roll. Dessutom passerar ledamoten Lars Björk 70 år 2020.
Förr fanns det en informell 70-årsgräns då styrelseledamöter ansågs ha gjort sitt. Som tur är har denna gräns luckrats upp rejält under senare år. Många har en hel del kvar att ge även på äldre dagar, men precis som fotbollsspelare passerar styrelseledamöter förr eller senare en punkt där det blir svårt att hålla formen uppe.