Kort sagt: En rad riktigt dåliga konjunktursignaler har kommit de senaste dagarna, både från Sverige och internationellt. När efterfrågan viker kommer företag att dra ner på personal och ändra i sina investeringsplaner. Det kommer att märkas även i skånskt näringsliv.
Av Anders Haskel, Rapidus börskrönikör
Signalerna följer ett klassiskt mönster. Redan för ett år sedan pratades det en hel del om att en sämre konjunktur var i antågande. En ledande bov i dramat var det amerikansk-kinesiska handelskriget, en annan var Brexit-processen. Båda ligger fortfarande högt på agendan.
Tittar vi på hur aktiemarknaden reagerat så är det framför allt de mer konjunkturkänsliga företagen som tagit stryk det senaste året, vilket ju är fullt logiskt. Totalt sett har däremot kurserna fortsatt röra sig runt rekordnivåer.
Den förmodligen viktigaste förklaringen är att räntorna osannolikt fortsatt sjunka. Minusräntorna innebär exempelvis att den som i dag köper en tioårig svensk statsobligation för 100 kronor bara kommer att ha kanske 75 kronor i köpkraft kvar om tio år med hänsyn tagen till förväntad inflation. Det säger sig självt att sådana placeringar är totalt ointressanta och det leder i sin tur till att kapitalströmmarna fortsätter söka sig till aktiemarknaden.
När aktieköparna samtidigt oroar sig över sämre konjunktur är det i första hand kurserna på branscher som upplevs som stabila även i ett sämre ekonomiskt klimat som lyfter. Bland årets kursvinnare hittar vi därför dagligvaruföretag som ICA och Axfood samt fastighetsbolag, där framför allt de senare är kraftigt gynnade av ränteläget.
Ur ett skånskt perspektiv syns konjunkturoron särskilt tydligt i aktiekurserna för Alfa Laval, Hexpol och Trelleborg som alla tappat mellan 25 och 35 procent av börsvärdet jämfört med toppnivåerna 2018.
Under de senaste dagarna har osäkerheten kring konjunkturen dessutom tilltagit rejält. Marknaden fäster stor vikt vid inköpschefsindex där den senaste sifferskörden från olika håll i världen kommit under veckan.
I USA visade det sig att inköpschefsindex för industrin hamnade på den lägsta indexnivån sedan 2009. I Sverige och inom Euro-området noterades de sämsta siffrorna sedan hösten 2012. I Sverige var dessutom indexfallet jämfört med månaden före det kraftigaste sedan finanskrishösten 2008.
Även om det i första hand är konjunkturkänslig industri som drabbas hårdast bör alla ta de svaga signalerna på allvar. När de tillverkande företagen får det tuffare sprider sig försämringen snabbt till tjänsteproducerande företag.
Företrädare för kommunikationsbranschen, som uttalade sig i Rapidus tidigare i veckan, pekade på att just kommunikationsbudgeten är en utgiftspost som företagen ofta är snabba att skära ned på. En rad andra tjänsteleverantörer riskerar också att snabbt få känna av en sämre konjunktur. Till de mer utsatta hör bemanningsbranschen då det alltid är lättare att avsluta ett uppdrag med inhyrd personal än att säga upp personer med fast anställning.
Sammantaget finns det mycket starka skäl att ta det aktuella läget på allvar. Det är inte självklart att vi står inför en längre recession med sjunkande BNP. Men oavsett så riskerar företag som stoppar huvudet i sanden att drabbas hårt om den ekonomiska kylan slår till.
Plocka alltså fram de ekonomiska beredskapsplanerna och lägg några extra minuter på nästa styrelse- och ledningsgruppsmöte på frågan om hur ni bör agera vid vikande efterfrågan. Var går det att dra ner utan att orsaka långsiktiga skador? Hur drabbas bolagets finansiella situation baserat på olika scenarion? Vad kan vi göra för att trots en sämre konjunktur behålla våra försäljningsvolymer? Vilka strategiska grepp kan vi ta till för att gå stärkta ur lågkonjunkturen?
