måndag 26 februari 2024

inloggad som

Analys: Sex positiva effekter av bankkrisen

|  , ,

Kort sagt: “Något är ruttet i staten Danmark” – och i Sverige. Den berömda repliken från William Shakespeares Hamlet ger en lämplig inramning av den rådande situationen i Danmark och Sverige. Det handlar alltså om bankkrisen. Nu när vi bara skymtar toppen på isberget kan vi ta oss tid att fundera över vilka möjligheter som kan följa i krisens kölvatten. Min bedömning är att vi kommer se åtminstone sex positiva effekter i den här regionen – när krisen väl är över.

Av Keld Broksø, Rapidus Köpenhamnsredaktör

Det var inte den nordiska ordentligheten, transparensen och antikorruptions-image som penningtvättskrisen förde fram i ljuset. Danske Bank, Nordea och Swedbank är alla indragna skumraskaffärer för miljarder. Och det är säkert inte de enda bankerna som har något att dölja. Finns det verkligen något positivt att säga om detta? Ja, bankkrisen är så omfattande på båda sidorna av sundet att vi faktiskt har förbisett sex positiva effekter:

1. Bankernas aktieägare blir mer engagerade. På otaliga bolagsstämmor har aktieägarna oftast bara representerats av olika nätverk och dagordningen har varit klar på förhand. Men efter bankkrisen bestämde sig den mäktiga danska miljardärfamiljen Mærsk för att sätta ned foten. Som storägare i Danske Bank kunde de se till att bankens styrelseordförande, Ole Andersen, blev avsatt. Rollen övertogs av Dansk Industris nu före detta vd Karsten Dybvad.

I slutet av mars blev även Swedbanks vd, Birgitte Bonnesen, avskedad efter påtryckningar från aktieägare och en penningtvättsskandal. Flera storägare meddelade att de inte tänkte rösta för att ge Birgitte Bonnesen ansvarsfrihet. Hon har nu även slutat som ordförande för Svenska Bankföreningen.

2. Transparensen ökar. Chefsåklagare Thomas Langrot avslöjade att Swedbank vägrat häva sekretessen och lämna ut en rapport av en norsk advokat. Detta misslyckades! Finansinspektionen gick nämligen emot Swedbank och såg till att åklagaren fick avmaska rapporten. Även Danske Bank betalade miljoner för en extern granskning som frikände ledningen som betalat advokaterna, men inte satt stopp för penningtvätt på upp till 1.500 miljarder danska kronor.

3. Bankerna agerar snabbare. Nordea befann sig länge i skuggan av Danske Banks penningtvätt, men i år utbröt en ny Nordea-skandal. Bankens Vesterport-avdelning i Köpenhamn, som ansvarade för penningtvätten, lades ner 2014. I mars avslöjade ett internationellt pressnätverk att mer än 260 skatteparadis och postlådeföretag hade konton hos det aktuella bankkontoret under perioden 2004-2014. Julie Galbo, Nordeas chef för riskhantering, erkänner nu att kontoret borde ha stängts tidigare. Detta blir normen i framtiden.

4. Kunderna får större inflytande. Danske Banks årsredovisning för 2018 visar att banken förlorat 11.000 privatkunder och försämrat sitt resultat med sex miljarder till följd av penningtvättsfallet i Estland. Resultatet är endast 15 miljarder jämfört med 20,9 miljarder 2017. Detta visar att bankkunderna väljer med fötterna i allt större utsträckning. Man konkurrerar inte längre bara med priset utan också med sin trovärdighet. Detta gynnar hela industrin – även den internationella konkurrensen.

5. Journalister får lättare tillgång till information. I Danmark belönades journalisterna som avslöjade Danske Bank med Cavlingpriset. Bankerna kan inte längre hindra pressen från att få tillgång till information utan att det får konsekvenser för deras image.

 6. Fallskärmspolitiken granskas kritiskt. Den 19 september 2018 lämnade Thomas Borgen posten som vd för Danske Bank och belönades med 27,7 miljoner i fallskärm: 12,7 miljoner i lön för hela 2018 plus 15 miljoner under uppsägningstiden fram till den 30 september 2019. Detta är helt i enlighet med hans kontrakt, men det är uppenbarligen orimligt även om Thomas Borgen har efterskänkt ännu en ersättning – på ytterligare 7,2 miljoner.

Klyftan mellan girigheten i bankernas toppskikt och aktieägarnas förväntningar är avgrundsdjup. Det har aktieägarna också insett. Nu finns det tydliga tecken på att en förändring är på gång.

Kort sagt: “Något är ruttet i staten Danmark” – och i Sverige. Den berömda repliken från William Shakespeares Hamlet ger […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad


  • “Odlat kött blir billigare än ko”

    ,
    Re:meat är först i Sverige med att utveckla odlat kött. Nu söker Malmöbolaget långsiktiga investerare som vet hur man bygger upp industrier från grunden.

  • Blåste Akelius liv i skoldebatten?

    Den avblåsta affären där Roger Akelius skulle köpa 25 procent av Academedia är en av de mest bisarra händelser som blivit mediastoff i svenskt näringsliv sedan millennieskiftet. Men det finns en enkel förklaring till att det blev så galet.

  • Rollatorbroms körde i diket

    Medeonbolaget Brillanze pausar försöken att få ut sina rollatorbromsar på marknaden och satsar istället på sina trasselfria fiskerullar. Bolaget håller nu på att resa 6 miljoner kronor för att snabba på utrullningen.

  • Tufft år för poolförsäljaren

    Konjunkturen och räntan var inte nådig mot poolföretaget Gullberg & Jansson i Helsingborg under 2023. Försäljningen dök och vinst vändes till förlust.