Kort sagt: Trots varningar om att slutet av högkonjunkturen är nära så finns det fortfarande mycket kapital där ute som behöver investeras. I life science-branschen, där utveckling av produkterna kräver lång tid och mycket pengar, är en notering på exempelvis First North ofta en avgörande finansieringsform för bolagen. Men den dag finansieringen börjar svaja är life science den mest utsatta branschen av alla.
Av Elisabet Ottosson, reporter
Allt fler analytiker säger att toppen på konjunktionen är nådd, men tillväxten fortsätter och industrin går för högvarv trots märkliga presidentbeslut, handelsblockader och en möjlig hård Brexit. Under en period strax innan jul avstannade den svenska börshandeln och värdet sjönk, men strax efter steg börsen med över tio procent. Räntan är låg vilket gör att en del andra investeringsalternativ inte är attraktiva. Fortfarande kommer många erbjudanden om att investera i bolag som ska introduceras på svenska handelsplatser.
”För bra läkemedelsprojekt finns det alltid pengar”, konstaterar en riskkapitalist med placeringar i miljardklassen. Men vem kan identifiera ett bra projekt? De som är insatta i riskerna kring läkemedelsforskning, och var behoven är störst och efterfrågan högst, har större chans att satsa sina pengar rätt. De som investerar i life science har ofta en stor riskvilja.
Ett av tio projekt med påbörjade tester i klinik når hela vägen fram till godkänt läkemedel, och det kan ta 10-15 år med en kostnad i miljardklassen. Om investerare kommer in tidigare i bolaget är träffsäkerheten ännu lägre. Å andra sidan kan projekt inom exempelvis diagnostik och medicinteknik utvecklas snabbare. Investerare lockas förstås till life science av den enorma uppsidan. ”Det är lite som att spela på kasino, men man har åtminstone skapat arbetstillfällen och nya läkemedel när det lyckas”, var en affärsängels kommentar.
Bolagen tar fortfarande in mycket pengar. Senaste exemplet är Malmöbolaget Ascelia Pharma som börjar handlas på Nasdaq Stockholm i mars. Nyemissionen i samband med börsintroduktionen blev övertecknad, gav bolaget cirka 200 miljoner kronor och över 4.000 nya ägare. Bland de större märks Fjärde AP-fonden, Handelsbanken Fonder och Alto, och störste ägaren är riskkapitalbolaget Sunstone Capital. Bolaget är i slutfasen av den kliniska utvecklingen av sitt kontrastmedel som i bästa fall kan börja marknadsföras 2022.
Det är fortfarande lätt för rätt projekt att få finansiering i storleksordningen 50-100 miljoner kronor från riskkapitalister och andra fondbolag. Likaså kommer det den närmaste tiden inte vara några större problem att få ängelinvesteringar i storleken mellan en och fem miljoner kronor.
Men när det behövs finansiering i mellanskiktet, 10-15 miljoner kronor, har svensk life science-bransch ett strukturellt problem, känt sedan länge: det finns för få spelare i den klassen. Riskkapitalisterna har (för) mycket pengar och har sedan tiotalet år lyft sina investeringar ifrån mellannivån. Att uppstartsbolag går in tidigt på börsen är ingen ny företeelse, men att det är så många bolag som gör det är nytt – och detta kan vara en av anledningarna. Men vid tidiga noteringar finns också risken att bolagen inte får in den ytterligare finansiering som de kommer att behöva i sin utvecklingsfas, och att värdet på bolagen sedan störtdyker.
Om ingen större makrohändelse dyker upp kommer uppstartsbolagen med stor sannolikhet kunna skramla in finansiering under åtminstone något år till. En avmattning kan kanske ses orsakad av att småsparare kommer välja säkrare placeringar. Den dag investerare blir mer försiktiga är life science den mest utsatta branschen av alla med sina stora kapitalbehov och långa utvecklingstider.
