Kort sagt: Efter en våg av börsintroduktioner pekar nu signaler mot ett minskat intresse att söka sig till listorna. Framöver handlar det i högre grad om att många av de redan noterade bolagen behöver mer kapital. Företagen måste då leva upp till tidigare löften. Men det räcker inte. Det krävs också att det goda börsklimatet håller i sig samt gärna också att företaget befinner sig inom ett hett område där det går att få draghjälp från framgångsrika branschkollegor.
Av Anders Haskel, Gästskribent
Rapidus presenterade igår data som visar att antalet Öresundsbolag som söker sig till börsen sjunkit rejält under 2018. Trenden är tydligast på den skånska sidan. Därmed följer de sydsvenska bolagen ett mönster som även kan skönjas nationellt, även om en stark höst kan komma att ändra på det.
Ett par siffror som speglar trenden är att Spotlight Stockmarket, tidigare Aktietorget, fått 14 nytillskott hittills i år. Vid samma tidpunkt i fjol hade 19 nya aktier noterats på handelsplatsen, som för övrigt växt till att omfatta närmare 200 företag.
Trenden är ännu tydligare på Stockholmsbörsens småbolagslista First North där det i grova drag handlar om en halvering av antalet företag som noterats hittills i år jämfört med samma period i fjol. Nedgången kan bero på tillfälligheter – men det är snarare så att någon form av mättnad börjar nås. Det börjar helt enkelt bli slut på bolag som håller tillräckligt hög kvalitet för en marknadsnotering.
Bland de befintliga bolagen ser antalet nyemissioner däremot ut att hålla sig konstant. På Spotlight är det i stort sett lika många företag som gått ut och bett sina aktieägare om nya pengar i år som det var vid samma tid i fjol.
Totalt handlar det om drygt 100 emissioner under 2017 och hittills under 2018. Några företag har varit ute och bett sina ägare om mer pengar vid mer än ett tillfälle, men i grova drag handlar det alltså om att vartannat Spotlight-bolag bett om nya pengar under den senaste 18-månadersperioden.
Sannolikheten att det ska bli avsevärt färre framöver är inte särskilt stor. Snarare gissar jag att antalet nyemissioner ökar ytterligare framöver. Skälet är att pengarna som många bolag tagit in i samband med de senaste årens många marknadsnoteringar helt enkelt är på väg att ta slut. Det finns också gott om exempel på unga bolag som underskattar kapitalbehovet.
Många företag på smålistorna är fortfarande i tidig fas och en databasgenomgång som jag gjorde nyligen visade att i runda tal 40 procent av alla bolag listade på de tre ”småbörserna” i Sverige, First North, Spotlight och NGM helt saknade intäkter under 2017. Några av dessa har nu fått igång verksamhet som genererar visst kassaflöde. Å andra sidan tillkommer ständigt nya bolag utan vare sig vinst eller intäkter.
Hur är då nyemissionsklimatet? Gott skulle jag vilja säga. Börsen når nya rekordnoteringar och det finns fortfarande väldigt mycket placeringsvilligt kapital. Det krävs naturligtvis ett starkt affärscase samt att bolagen kan visa att de till väsentliga delar levt upp till tidigare löften för att kunna genomföra emissioner till attraktiva villkor. Handlar det om att rädda ett sjunkande skepp hamnar prislappen på en nivå som leder till en kraftig utspädning för de tidigare ägarna.
Positiv draghjälp kan också gå att få genom att peka på företag som gått starkt på börsen med verksamhet inom samma eller närliggande områden. Årets mycket starka utveckling för ett antal svenska bolag inom medicinsk forskning fungerar säkert som bra draghjälp i en del fall.
För att ta ett exempel så hittar vi bland börsens vinnare Immunovia, med bas i Lund. Trots ett kursmässigt bakslag alldeles nyligen på grund av en uppskjuten försäljningsstart har aktien mer än fördubblats i värde i år. Jämfört med priset vid noteringen för knappt tre år sedan är aktien upp nästan 1. 000 procent. Det är en resa som många aktieägare drömmer om att få vara med på men som betydligt färre kommer att uppleva i verkligheten.