Kort sagt: På sina håll har det börjat skava rejält när regionens e-hälsobolag ska ta sig ut på marknaden. I viss mån är det bara ett naturligt fartgupp när verkligheten hinner ikapp hajpen. Men det finns även en tuff slutsats att dra för entreprenörerna: inom vården är teknikutvecklingen det minsta av dina bekymmer.
Av Erik Olausson, chefredaktör
Smekmånaden verkar onekligen vara över för Min Doktor. Malmöbolaget var tidigt ute med att erbjuda digitala läkarbesök via mobiltelefonen och har därmed nästan på egen hand lyckats skapa en egen, snabbt växande marknad. Men konkurrenterna blir allt fler. Sedan flera år är Stockholmsbaserade Kry inne och slåss om samma patienter. Under hösten har Rapidus berättat om Medicoo, som värvat Min Doktors medgrundare Mike Zyto, och Capio Online i Malmö, där Capio utvecklar en egen digital kanal till sina vårdcentraler i samarbete med Stockholmsbolaget Doctrin.
Parallellt har kritiken växt det senaste året. Mot den tidigare styrelseordföranden Christian W Jansson, vars styrelsepost i Apoteket väckte frågor om jäv, mot att regionanställda läkare knäcker extra för Min Doktor och mot nätläkarbolagen i allmänhet för att de anses dränera den offentliga vården på resurser. Det är tydligt att den existerande vårdapparaten – och dess ersättningssystem – inte är anpassade för en spelare som Min Doktor.
Inte än, i alla fall. I Region Skåne har regionpolitikerna länge sjungit e-hälsans lov och under 2017 avsattes 200 miljoner kronor till nya tekniska lösningar, en specialsatsning som är tänkt att pågå fram till åtminstone 2019. En stor del av pengarna går till införandet av ett nytt digitalt journalsystem men det handlar också om mer saker som digitala kallelser, möjlighet att checka in på vårdcentralen via mobilen och videosamtal med läkare. En ny app som sköter kontakten med sjukvårdsupplysningen 1177 är ytterligare ett kliv närmare det nätläkarbolagen gör.
Tekniken bakom e-hälsa är i de flesta fall inte överdrivet komplicerad att utveckla, åtminstone inte svårare än i andra branscher. Lägg därtill att befolkningspyramiden håller på att tippa över, med allt färre yrkesverksamma som ska bekosta vården för allt fler äldre, så är det inte konstigt att e-hälsa väcker sådan entusiasm bland teknikevangelister. Det är inte heller svårt att förstå frustrationen som många e-hälsoentreprenörer känner inför en trögrörlig vårdapparat, vars protektionistiska attityd jämförs med skivindustrins handfallenhet inför streaming-trenden.
Men den jämförelsen haltar betydligt. Vården präglas i hög grad av komprometterande och personlig data som till varje pris måste skyddas mot intrång och missbruk. Detsamma går visserligen att säga om banksektorn, som i många fall kommit betydligt längre med sin digitalisering, men vården domineras dessutom av offentliga aktörer, med strikta regler att följa vad gäller inköp och upphandlingar.
För ett litet innovationsbolag är det alltså inte lätt att ens få in en fot genom dörren, men det finns olika sätt att ändå komma in i värmen. Malmöbaserade Next Step Dynamics, som utvecklar armband som kan registrera rörelsemönstret och förebygga fallolyckor bland äldre, har lierat sig med IT-jätten Tieto, som redan är leverantör till en rad kommuner och landsting runt om i landet. Lundabolaget Pampett, som kämpat sedan 2010 med att få in sin fuktsensor i äldrevården, vittnar om betydligt större intresse i mindre kommuner som Hörby och Västerås, än i Stockholm, Malmö eller Lund.
En annan taktik är att vända sig direkt till konsumenterna, ibland via företagen de är anställda av. I detta fack finns inte bara Min Doktor utan även exempelvis Healthguide IRL, Learning to sleep och Aptusens, en avknoppning från Biofilms Research Center i Malmö vars sensor kan mäta halten av hemoglobin, glukos och testosteron i blodet, direkt genom huden. Men då handlar det framförallt om olika former av friskvård eller vård av personer som ännu inte diagnosticerats.
Det är ingen tvekan om att den vård vi får i dag kommer vara betydligt mer digitaliserad och automatiserad i framtiden. Men för de entreprenörer som vill få det att hända gäller det att ha båda envishet och uthållighet. Att få tekniken på plats är bara början. Betydligt tuffare kan det vara att navigera mellan kommunerna och landstingens säkerhetskrav, upphandlingsprocesser och existerande ramavtal.