Kort sagt: Svagare ekonomi tvingar investeringsnätverket Connects sydsvenska gren att skala ner verksamheten till kärnan: att matcha kapitalhungriga uppstartsbolag med pengastinna affärsänglar. För att lyckas gäller det att höja kvaliteten på de bolag som söker kapital. Förhoppningsvis kommer det då att investeras mer kapital än de relativt begränsade summor som Connects arbete skakat fram de senaste åren.
Av Anders Haskel, gästskribent
Under 2014 och 2015 investerades 22 respektive 20 miljoner kronor i företrädesvis skånska företag genom Connect Sverige Region Syds nätverk. Bakom dessa summor gömmer sig säkert emissioner som gjort stor skillnad för de entreprenörer som fått del av pengarna. Samtidigt går det inte att komma ifrån att det är små belopp i ett större sammanhang. Även om jämförelsen haltar handlar det inte om mer pengar per år än vad ett enskilt uppstartsbolag drar in i listningsemission på till exempel Aktietorget.
Om totalt investerat kapital ska användas som måttstock måste det tyvärr sägas att Connects verkningsgrad är väldigt låg.
Allt sedan Connect startades i slutet av 1990-talet efter amerikansk förebild har organisationen haft en central roll i det skånska ekosystemet för stöd åt företag i tidig fas. Ett stort antal entreprenörer med spännande idéer i bagaget har fått sig en mentor tilldelad ur Connects nätverk.
Efter en tid har det unga företaget genomgått en så kallad språngbräda, ett möte på ett par timmar som påminner om ett styrelsemöte, där personer med olika specialkunskaper ställer frågor till entreprenörerna och ger tips på hur de kan förbättra sin affärsidé och affärsplan.
Nästa steg har varit att ställa entreprenören inför ett antal affärsänglar där en väl genomförd pitch på cirka tio minuter kanske öppnat dörren till änglarnas plånböcker.
Verksamheten bygger nästan helt på ideella insatser. Mentorer eller deltagare i språngbrädor får ingen ersättning för sitt arbete. Lokaler för mötena tillhandahålls av sponsorer.
Förankringen i det skånska näringslivet har varit stor och bland finansiärerna märks E.on, Ideon och SEB. Advokatbyrån Mannheimer Swartling och offentliga aktörer som Region Skåne, Lunds universitet och Malmö stad är också med och finansierar.
För flera av dessa är det en del av verksamheten att stödja framväxten av nya företag och ett sätt att göra detta har just varit genom Connect. Andra gör det som ”goda samhällsmedborgare”. Bland framför allt de privata finansiärerna finns det naturligtvis också en baktanke att stödet till Connect ska generera nya affärer, dels genom de nystartade företag som man är med och etablerar, men också genom det nätverksbyggande som Connect ger möjlighet till.
Samtidigt verkar det ha blivit allt tuffare för Connect att behålla sponsorerna. Organisationens ekonomi har därför försämrats rejält de senaste åren med följden att ambitionsnivån tvingats sänkas.
Nyligen rapporterade Rapidus att vd Eva Ohlstenius lämnar sitt uppdrag och svagt resultat har säkert också bidragit till att flera andra personer ur den ganska lilla medarbetarstaben nyligen lämnat eller är på väg att lämna organisationen.
En översyn av verksamheten har lett fram till att Connect framöver främst kommer att rikta in sig på den kanske mest avgörande delen för att få fart på en nystartad verksamhet, att hjälpa företag att ta in kapital via det namnkunniga affärsängelnätverk som länge varit en av organisationens främsta styrkor.
Men vad beror det då på att det kommer in så lite pengar genom nätverket? Det saknas knappast resurser hos affärsänglarna. Kanske är det i stället så att affärsidéerna inte håller måttet. De bästa idéerna tenderar ofta att hitta kapital via sina egna vägar. Det är i så fall den främsta utmaningen som Connects nya organisation måste handskas med.
