Kort sagt: Danskarna står inför ett vägskäl i dagens folkomröstning om att slopa ett undantag från EU-samarbetet och därmed knyta sig närmare unionen. För danska näringslivet och för affärerna med svenska företag är det viktigt med ett rungande ja. Men lätt blir det inte – för undantaget handlar också om asylpolitiken.
Av Keld Broksø, Köpenhamnsredaktör
Till skillnad mot Sverige är Danmark inte fullt ut medlemmar i EU. Orsaken är att Danmark 1993 fick igenom fyra undantag från EU-stadgarna – undantag som tiden nu har hunnit i fatt. I dag ska Danmark rösta om det rättsliga undantaget, som både svenskar och danskar har svårt att förstå sig på.
Konkret röstar danskarna om att ansluta sig till 22 punkter inom EU-lagstiftningen varav 14 har med näringslivet att göra. Utöver det innehåller rättsundantaget fyra så kallade parallellavtal av hardcore EU-lagstiftning.
Bortom de juridiska finesserna har resultatet i folkomröstningen stor betydelse för svenska näringslivets affärer med Danmark, och därmed för tillväxten i Öresundsregionen.
Det finns goda skäl till att de största arbetsgivarorganisationerna Dansk Industri och Dansk Ehrverv lagt stora mängder krut på ja-kampanjer. Enkelt förklarat handlar avskaffandet av EU-undantaget om att få den danska handeln med resten av Europa, inte minst den näst största exportmarknaden Sverige, att löpa smidigare.
Ett tydligt exempel är konflikter om kontraktsbrott. När företag handlar med varandra över sundet eller när konsumenter köper varor i grannlandet via e-handel och inte är nöjda, vad händer då? Här har EU gemensamma riktlinjer för vilket lands regler som gäller i vilka situationer, och vilket lands myndigheter som ska avgöra oenigheter. EU har också regler som gör det enklare att nå förlikning och därmed undvika dyra rättsprocesser.
Så länge Danmark står utanför med sitt undantag hämmas handeln över sundet av särregler och efterföljande byråkrati.
En annan del av EU-reglerna handlar om hur företag kan få sina pengar om köparen i ett annat land inte betalar. Och hur man som medborgare kan få ut sin lön om en arbetsgivare i ett annat land inte betalar.
Blir det ett ja till att avskaffa undantaget i dag kommer det även få konsekvenser för vad som händer vid konkurser. I handeln över sundet skulle bolagen få samma möjligheter att driva in fordringar som konkurrenter från andra EU-länder haft sedan länge.
Ja-sidan saknar alltså inte argument och då har vi ännu inte nämnt Danmarks möjlighet att vara med i det europeiska polissamarbetet Europol. Med en kriminalitet som rör sig snabbt över gränserna är det ett bärande argument för att avskaffa undantaget.
Problemet är att rättsundantaget också sträcker sig över andra områden, bland annat regler kring arv, skilsmässa och asylinvandring.
Europa har under hela hösten präglats av flyktingkrisen, där Danmark fortfarande skyr gemensamma avtal – trots att landet i realiteten har tagit emot fler asylsökande än vad de föreslagna kvoterna innebär. Även om det blir ett ja kommer Danmark hålla sig utanför gemensamma EU-regler inom asylområdet – men möjligheten öppnas att ändra detta i framtiden. Och det har räckt för att det redan mycket EU-skeptiska Dansk Folkeparti ska ställa sig på barrikaderna för ett nej.
Förenklat kan man säga att danskarna har att ta ställning till bättre näringslivs- och polissamarbete men med fortsatta möjligheter att behålla kontrollen där det gör ont – nämligen asylpolitiken. För danskt näringsliv – och framförallt för affärerna över sundet – är ett tydligt ”ja” det bästa utfallet. Men enkelt blir det inte, och allt kan hända när Danmark i dag når vägskälet i EU-samarbetet.
