Kort sagt: Marknaden chockades på tisdagen av ett storbud på Axis. Affären rymmer flera dimensioner. En fråga är hur miljarderna som nu kan tillföras bolagets tre storägare kommer att användas. Sannolikt kommer i alla fall en del av pengarna att gagna forskning, bland annat i Lund, samt investeras i utveckling av nya tillväxtbolag.
Av Anders Haskel, gästskribent
Vi är bara en bit in i februari. Ändå har redan årets eller till och med en av årtiondets skånska företagsaffärer presenterats i och med den japanska teknikjätten Canons 24-miljardersbud på Lundabaserade kameraföretaget Axis. Affären inleder ett helt nytt kapitel i en success story med få motstycken i Skånes moderna näringslivshistoria.
Köpet rymmer flera dimensioner och väcker en hel del känslor. Nej, inte nu igen suckar många av delvis sentimentala skäl när ännu ett framgångsrikt svenskt börsföretag får nya ägare utanför landets gränser.
Vad ska hända med arbetsplatserna i Lund, undrar andra som med bittra erfarenheter från bland annat Astra Zeneca och Sony Mobile sett hur en utländsk ägare i ett styrelserum ett antal flygtimmar bort snabbt kan ändra förutsättningarna för ett stort antal familjer.
Budet på Axis, som grundades 1984 av de båda studenterna Mikael Karlsson och Martin Gren, blir lite extra speciellt av det skälet att det är ett av få företag på Stockholmsbörsens storbolagslista som växt helt organiskt utan förvärv av andra företag som nu försvinner från aktiemarknaden. Det är redan ont om sådana bolag för stora och små placerare att långsiktigt investera sitt kapital i.
En särskilt spännande fråga är var de ovanligt stora pengarna från affären kommer att ta vägen och hur de eventuellt kan komma att bidra till svensk tillväxt framöver. Största ägare är den för en bredare massa anonyme finansmannen Christer Brandberg, född 1942 och bosatt i Södermanland, vars aktier i och med budet är värda drygt 3,4 miljarder kronor. Exakt hur han tillsammans med sina vuxna barn, varav en son sitter i Axis styrelse, kommer att använda pengarna står skrivet i stjärnorna.
Det är lite lättare att gissa hur LMK Industri med ett nästan lika stort innehav kommer att göra.
LMK Industri som ägs av Therese Karlsson, hustru till Mikael Karlsson som gick bort i cancer 2004, är redan involverat i en del riskkapitalinvesteringar och det är tänkbart att bolaget nu kommer att utöka den verksamheten. Utifrån hur LMK hittills har agerat är det också tydligt att ägare och ledning brinner särskilt för innovationer och nya företag med kopplingar till Lund med omnejd.
Det är också tänkbart att LMK-stiftelsen som bildades efter Mikael Karlsson bortgång kan komma att utöka verksamheten. Därmed skulle Axis-pengarna i ännu högre grad komma till nytta inom forskning och utveckling, inte minst med kopplingar till Lunds universitet.
Den tredje storägaren är Martin Gren med ett innehav värt 2,4 miljarder kronor. Martin Gren har gjort en del investeringar i mindre svenska noterade bolag, men har varit försiktig med renodlade så kallade affärsängelinvesteringar. Troligen kommer investeringsverksamheten att öka i betydelse och det är inte orimligt att Martin Gren dyker upp som stor ägare i något eller några börsnoterade företag framöver.
Han har stora aktiemarknadskunskaper och också bestämda uppfattningar kring var det är rätt och fel att placera sina pengar. Det kommer med andra ord att bli spännande att se framöver vad Martin Gren har för tankar med sitt kapital.
Slutligen ska sägas att även om sannolikheten just nu förefaller låg går det heller inte att utesluta att konkurrerande bud kommer. Liknelsen haltar en del men en jämförelse kan ändå göras med förra årets budstrid kring mjukvaruföretaget Readsoft i Helsingborg där många trodde att en affär var klar efter att ett generöst bud hade lagts på bolaget. Efter en tid dök det ändå överraskande upp ett konkurrerande bud.