tisdag 23 april 2024

inloggad som

15 år senare är framgången ännu svårfångad

Kristian analys2Kort sagt: Ikväll fyller Rapidus moppe och vi korar ännu ett framtidshopp när vi utser Årets Rapidusföretag 2014. Men har det på 15 års tid blivit lättare eller svårare för små innovationsbolag att lyckas? Bilden är inte entydig.

Av Kristian Svensson, chefredaktör

Rapidus har sedan 2001 årligen vaskat fram och prisat ett lovande teknikföretag i regionen. Den första Rapidusvinnaren var Cellavision i Lund och ifjol plockade Vergic i Malmö hem spelet.

Senaste veckorna har juryn granskat och analyserat årets kandidater. Ikväll vid 20-tiden presenteras vilket nästa Årets Rapidusföretag blir.

Vi gör detta för att lyfta fram nya exceptionella entreprenörer och visa på innovationskraft i vårt närområde – en variabel som politiker, proffstyckare och företagsstödjande organisationer alla säger sig vilja vässa.

Men frågan är hur förutsättningarna egentligen förändrats för näringslivets uppstickare senaste 15 åren. Har det blivit lättare att slå igenom och lyckas?

Det villiga kapitalet

Den 24 januari år 2000 publicerade Rapidus sitt första nyhetsbrev. Börsen var på väg spikrakt mot toppen i det som i efterhand kom att kallas IT-bubblan. Riskkapitalet flödade, även om det idag är svårt att hitta exakta siffror för jämförelse med dagens cirka 2 miljarder kronor i svenska venture capital-investeringar.

Sedan år 2000 har i alla fall antalet aktiva riskkapitalbolag minskat. De som återstår är också mer restriktiva i satsningarna, efter erfarenheterna vid millennieskiftet såväl som finanskrisen 2008.

Just senaste åren har aktiemarknaden seglat upp som stor finansiär för unga utvecklingsföretag. Som Rapidus nyligen berättat drog skånska småbolag in 750 miljoner kronor över First North, Aktietorget och NGM bara under 2014.

Problemet är att detta till stora delar inte är något ”smart” kapital.

Pengar är pengar kan tyckas, men en slant från en riskvillig småsparare i Höör via Aktietorget är för ett tillväxtföretag mindre värd än motsvarande krona från en professionell investerare med relevant kontaktnät för kvalificerat styrelsearbete.

Statusen för entreprenörskap

På 15 år har begreppet entreprenör gått från betydelsen ”byggjobbare” till ”visionär företagare”. Det är inte längre avvikande att vara företagare, utan vi går tack och lov mot en värld där det är lika normalt som en anställning.

Själv minns jag mötet med Försäkringskassan inför min första pappaledighet för snart tio år sedan. För att få rätt på ersättningen hänvisades jag till en specialavdelning för företagare långt inne i myndighetens korridorer. Idag finns i alla fall en informationsknapp på hemsidan som första guidning för alla egenföretagare.

Helt kart har företagarnas villkor letat sig in i den politiska debatten. Statistiken talar också ett tydligt språk: År 2000 startades 5.300 nya företag i Skåne, jämfört med 9.800 år 2013, som är det senaste rapporterade helåret hos SCB.

De adminstrativa hindren

En del av uppsvinget i nyföretagarstatistiken kan kopplas till regelförenklingar som skett senaste åren. Exempelvis har revisorsplikten slopats för mindre bolag, kapitalkravet sänkts för aktiebolag och pappersarbetet minskats vid patentansökningar.

Det är mer krattat för företagande idag än för 15 år sedan. Vi har en kader av offentligt finansierade stödorganisationer beredda att gå in och hjälpa nykläckta entreprenörer med allt från affärsplaner och utbildning till gratisbiljetter till olika marknadsföringsevent runt om i världen.

För 15 år sedan fanns inte företagsinkubatorn Minc i Malmö. Inte heller Krinova i Kristianstad, och forskningsparkerna Ideon och Medeon var betydligt mindre utvecklade än idag. Samtidigt har uppföljningar visat på tveksam effektivitet i systemet.

Relativt få tillväxtföretag föds i inkubatorerna, vilket är ett problem för framtida finansiering av dessa stödstrukturer. Det är alltså inte säkert att vi får fler framgångsföretag bara för att vi får fler företag.

Vägen ut i världen

Det har ändå blivit lättare för både små och stora bolag att slå igenom uppmärksamhetsmässigt. Entreprenörerna har blivit nya kelgrisar i media, men främst är det webben som vuxit fram som en oerhört värdefull kanal för marknadsföring.

Strategiexperter beskriver sociala medier som ”det lilla företagets kärnvapen”. Det är en mycket bra liknelse. Vi har senaste åren sett flera skånska uppstickare göra sig ett internationellt namn, trots att verksamheten fortfarande bedrivs i mycket liten skala.

Webben har också blivit en bas för kundsupport och för företag inom exempelvis mjukvarubranschen har den utvecklats till en effektiv försäljnings- och distributionskanal. Marknaden har blivit global, men det har även konkurrensen.

Och till syvende och sist är det fortfarande affärsidén det hänger på när det gäller att växa sig stor i affärer.

Årets Rapidusföretag delas ut till ett bolag som visat särskilt stark strategi och innovationskraft i kombination med idéhöjd och en sund ekonomisk plattform. 
I juryn sitter Malmö högskolas vice rektor Charlotte Ahlgren Moritz, strategirådgivaren Björn H. Lindbäck, styrelseproffset Charlotta Falvin samt Rapidus grundare Jan Wifstrand och chefredaktör Kristian Svensson.

Kort sagt: Ikväll fyller Rapidus moppe och vi korar ännu ett framtidshopp när vi utser Årets Rapidusföretag 2014. Men har […]


För att läsa resten av artikeln behöver du
vara prenumerant och inloggad