Kort sagt: De danska minibörserna levererar inte — i motsats till de svenska. Det är inte bara skadligt för mindre och mellanstora företag, utan Köpenhamns tydliga svaghet ruckar hela balansen i Öresundsregionen.
Av Keld Broksø, Köpenhamnsredaktör
Under finanskrisens strypgrepp fick danska företag vänja sig vid att minibörserna First North och GXG Markets inte fungerar. Så det är inget nytt. Det nya är att balansen börjar ruckas i Öresundsregionen eftersom minibörserna i Stockholm nu drar till sig danska bolag.
Just på detta område står vi med ett svagt Köpenhamn och ett starkare Skåne — i stället för en totalt sett stark region. Utvecklingen kräver att danska, skånska och gränsöverskridande aktörer som MVA, Dansk Erhverv, Öresundskomiteen och Dansk Venturekapital- og Private Equity Forening går samman och med stöd av svenska förhållanden skapar nya ramvillkor.
Att välfungerande minibörser i Sverige blivit en ny magnet för danska företag borde vara en tydlig varningsklocka.
På stora Köpenhamnsbörsen är man på det klara med problemet. Nasdaq OMX offentliggjorde i somras under väldig tysthet rapporten Rekommendationer för ett starkare börsnoteringsklimat för Danmarks tillväxt med totalt 14 rekommendationer för hur börsmarknaden kan ge bättre finansiering.
Jämförelsen gick just över Sundet till Sverige, där det bland annat finns fler aktiesparkonton ute bland allmänheten, fördelaktigare skattevillkor (Danmark beskattar utdelningar med 42 procent, Sverige med 30 procent) och det viktiga faktum att det görs bättre analyser av själva bolagen på minibörserna.
För tillfället är det läkemedelsutvecklaren Saniona i Ballerup som står för den mest uppmärksammade danska aktieflykten. Företaget är via ett svenskt dotterbolag noterat på Aktietorget. Sanionas Sverigeresa handlar i mångt och mycket om en strävan efter bättre villkor.
Men det finns också exempel där rena struntsaker lyckats så tvivel om värdet av de danska minibörserna och skrämt iväg intressenter. Slutligen finns det också en mental barriär där svenskarna har en mer utvecklad aktiekultur bland småsparare.
En bransch som alltså drabbats direkt av denna obalans är life science. Branschorganet Medicon Valley Alliance känner till problemet och välkomnar alla initiativ som kan bidra till danska småbörsers nödvändiga volymtillväxt och regelomgörning.
När det kan låta sig göras på en sidan Sundet kan det också ske på den andra, menar MVA. Men exakt vad som ska till handlar också om juridik, och här kommer MVA trots goda ambitioner till korta.
Därför behöver vi en utredning där alla nämnda aktörer är engagerade för att försöka rätta upp kursen för de danska minibörserna. Det handlar bland annat om att enas för att kunna skapa politisk press.
Både mentalitet, regler och beskattning bromsar noteringarna i Danmark men det bör lyftas till en Öresundsfråga. Samarbete över Sundet kan bidra till svensk aktiekultur i Danmark.
För lilla Saniona gav listningen 700 nya aktieägare och 17 miljoner svenska kronor, medan Danmark var ett stängt land. Också danska Nils Brünner, professor vid Köpenhamns universitet och direktör för Wnt Research, har nu som Malmöbaserad verksamhet rest pengar på Aktietorget. I april 38 miljoner kronor.
Det är ju toppen att danskar redan rest miljoner på de svenska minibörserna Aktietorget, First North och NGM men ändå har inte heller Sverige något intresse i denna obalans. Lika möjligheter skulle bidra till långt större dynamik över Sundet.
Om ett par veckor kör Aktiv Kommunikation igång sin börsskola under parollen Financial Meetings Øresund. En spådom är att vi knappast får se så många danskar bland deltagarna. Lavinen över Sundet har alldeles precis börja rulla, men konferensen skulle kunna varit en kickstart till att danska minibörser omvärderar sin modell, och att aktörerna samlar sig för att pressa politikerna till att stötta ändringar för en återupprättad balans över Öresund.
Klik her for at se dansk version af artikeln
