Kort sagt: Alla som känner sig missförstådda av aktiemarknaden kan dra nyttiga lärdomar av striden om mjukvaruföretaget Readsoft i Helsingborg. Det handlar i korthet om vad alla egentligen redan vet — att i alla lägen sträva efter att ge så korrekt och komplett information som möjligt för att marknaden ska kunna bedöma företagets långsiktiga värde.
Av Anders Haskel, gästskribent
Det säger kanske något om både Stockholmsbörsen och dess investerares förmåga att analysera den här typen av bolag. Men det säger kanske också något om vår förmåga att kommunicera det vi själva har känt, nämligen att vi har haft ett mycket högre värde än vad börsen har åsatt oss.
Så uttryckte sig Helsingborgsbaserade mjukvaruföretaget Readsofts rutinerade ordförande Göran E Larsson i Dagens Industri i början av augusti efter ännu ett höjt bud i den amerikanska tvekampen om att få lägga vantarna på bolaget. Sedan uttalandet gjordes har budet stigit ytterligare något till 57 kronor att jämföra med de cirka 18 kronor som aktien handlades kring innan det första budet, som låg på drygt 40 kronor, presenterades i början av maj.
Andra börsbolag har en hel del att lära av turerna kring Readsoft. Det viktigaste budskapet är att i alla lägen arbeta med att vässa sin information. Det gäller också att försöka ta till en del nya grepp i situationer där företaget har det till synes kämpigt och där styrelse och ledning upplever att bolaget är missförstått.
Alla noterade företag måste löpande se över vilka budskap som kommuniceras kring de långsiktiga möjligheterna. Det talas mycket om en tung regelbörda som hänger över börsbolagen där det bland annat handlar om hur omfattande den ekonomiska redovisningen måste vara. Något som dock är helt frivilligt men som alla företag måste vara tydliga med är att kommunicera och kommentera konkreta finansiella mål samt ge en tydlig bild av hur företagen tänker ta sig till målen.
Readsofts rapport för första kvartalet, som kom någon vecka innan det första budet, visade visserligen att intäkterna ökade och att rörelsen gick bättre jämfört med ett år tidigare, samt hade försetts med rubriken Mycket stark licensförsäljning. Framtiden kommenterades däremot enbart med högst allmänna ord. Budskapen i rapporten var inget som aktiemarknaden fäste någon större vikt vid och rapporten gav ungefär känslan av att det där har vi hört tidigare.
En titt på aktiekursens utveckling året före budet ger dessutom tydliga signaler om att marknaden tröttnat på bolaget. När budet från amerikanska Lexmark kom i maj hade Readsoft tappat ungefär en tredjedel av sitt börsvärde jämfört med värderingen ett år tidigare.
I ljuset av denna utveckling och den bristfälliga informationen från bolaget var det säkert många som tyckte att de fick bra betalt när budet kom och det kändes inte heller särskilt sannolikt att högre bud skulle läggas.
Huvudägarna, tillika bolagets grundare, gav intryck av att vara nöjda eftersom de åtog sig att acceptera budet. Dessutom ställde sig en enhällig styrelse bakom Lexmarks erbjudande. En hel del aktieägare valde därför att snabbt ta hem pengarna och sålde sina aktier över börsen, vilket alltså visat sig vara en riktigt dålig affär.
I mitten av juni och bara några dagar innan det ursprungliga budet från Lexmark var tänkt att löpa ut kom den överraskande nyheten att en annan friare kliver in på banan, när brittiska dotterbolaget till amerikanska Hyland Software lägger ett konkurrerande bud. Från Lexmark kom en snabb kontring med ett något högre motbud. Därefter har budet höjts vid ytterligare fem tillfällen och ligger nu alltså drygt 200 procent över börskursen i våras.
Är budstriden nu över? Ja, en hel del talar för det. Igår kom beskedet i samband med en sista (?) höjning av budet att Lexmark förvärvar grundarnas aktier och därmed skaffar sig röstmajoritet i Readsoft.
Men är det verkligen marknaden som haft fel? Det kan ju faktiskt också vara så att budgivarna stressat varandra att höja budet till en nivå som i slutändan inte går att räkna hem. Det som ändå talar för att budet kan gå att motivera är att det inte alls behöver vara särskilt dyrt att betala ett pris motsvarande två gånger omsättningen för ett mjukvaruföretag med goda tillväxtmöjligheter.
Oavsett vilket kan i alla fall Readsofts grundare och övriga aktieägare som suttit stilla i båten känna sig nöjda.
